»Jag hoppas verkligen att den enskilda läkaren kommer att märka skillnaden. Inte minst för att jag vill att vi ska kunna vara mer ute i verksamheterna och att vi ska skapa arenor för återföring och dialog.«
På Socialstyrelsens tillsynsavdelning handlägger man ärenden som rör händelser och tillbud inom vård och omsorg (enligt lex Maria och lex Sarah) och klagomål från enskilda. Man gör också inspektioner, inom vården främst utifrån enskilda händelser. De senaste åren har uppdraget svällt, dels i och med att länsstyrelsernas ansvar för socialtjänsten flyttats över till Socialstyrelsen, dels i och med att hanteringen av enskildas klagomål på vården flyttats från Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd.
Redan när tillsynen av socialtjänsten lades på Socialstyrelsen tänkte man sig att det var första steget mot att bryta ut all tillsyn från Socialstyrelsen. Och nu är Gunilla Hult-Backlund tillsatt att skapa den fristående tillsynsmyndigheten Inspektionen för vård och omsorg.
– Regering och riksdag anser att statens tillsyn över vård och omsorg behöver bli starkare, tydligare och effektivare.
Gunilla Hult-Backlund säger att stärkt tillsyn skulle kunna leda tankarna mot ett mer polisiärt förfarande.
– Men det är inte vad jag ser framför mig. Den lilla forskning som finns kring tillsyn visar att man kommer längre med dialog och stödjande än med bestraffning. Men självklart måste Inspektionen för vård och omsorg snabbt kunna ingripa och vidta åtgärder om patientsäkerheten är hotad
Även Socialstyrelsens enheter för tillstånd för att bedriva verksamhet inom socialtjänst och hälso- och sjukvård kommer att följa med till den nya myndigheten. Dessutom kommer Inspektionen för vård och omsorg att kunna ge råd och vägledning när det gäller till exempel otillfredsställande system och verksamheter.
– Ett landsting eller en privat driven verksamhet ska kunna få generella råd om hur man ska kunna efterleva en viss föreskrift eller lagstiftning.
När utredaren Stefan Carlsson i fjol lämnade sitt betänkande »Gör det enklare«, som handlade om styrningen av vården och omsorgen, så föreslog han att dagens 12 inblandade myndigheter skulle monteras ner och därefter sättas ihop i fyra »supermyndigheter«. Enligt Stefan Carlson skulle tillsynsmyndigheten bli en jättemyndighet som också skulle omfatta läkemedel och smittskydd. Men regeringen ville annorlunda – tills vidare i alla fall.
– Och det är jag ganska glad över. Jag tycker att det är ett tydligt uppdrag nu och jag är inte säker på att man skulle vinna något med att lägga in till exempel produktgodkännande av läkemedel också. Men vi får se hur de tänker sig framöver.
Myndigheten blir ganska stor ändå. Tidigare var Gunilla Hult-Backlund generaldirektör för Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket med cirka 80 anställda. Nu följer de 500 som i dag arbetar med tillsyn på Socialstyrelsen med till Inspektionen för vård och omsorg, och dessutom pågår redan rekrytering av 50 nya inspektörer.
– Om man nu tänker sig en tydligare och starkare inspektion måste man också förstärka den personellt. Det är också på inspektörssidan som den operativa verksamheten i första hand bedrivs.
Gunilla Hult-Backlund är glad att få med sig så mycket personal som redan kan arbetet med tillsyn.
– Det är ju inga oskrivna blad som kommer, det finns väldigt mycket bra erfarenhet och kompetens. Sedan är ju det här ett delvis nytt uppdrag, inte minst att vi ska ge råd och vägledning och återkoppla våra iakttagelser mer brett.
En av Gunilla Hult-Backlunds prioriterade åtgärder blir en alldeles ny avdelning som kommer att ligga i Stockholm som ska heta Analys- och utvecklingsavdelningen.
– Vi måste skapa ett lärande av de misstag och problem som finns i vården genom att bli bättre på att analysera det vi ser i tillsynen, dra slutsatser av det och också kunna återföra det till verksamheterna.
Gunilla Hult-Backlund säger att man inte gör det genom att endast skicka ett beslut till »Vårdcentral A«.
– Det är mycket möjligt att det som inträffade på »Vårdcentral A« också skulle kunna inträffa på vårdcentralerna B och C och D. Och det är förstås likadant i den kommunala verksamheten.
Inspektionen för vård och omsorg ska även kunna lyfta fram positiva iakttagelser. Det tycker Gunilla Hult-
Backlund är bra som en motvikt till mediernas rapportering. Men hon säger också att det delvis kan bero på hur myndighetens beslut kommuniceras.
– Det är sällan som allt är dåligt, det finns ofta även positiva inslag.
Men medierapporteringen under det senaste året har inte bara handlat om innehållet i ärendena utan också om att ärendena samlats på hög och att handläggningstiderna blivit alltmer utdragna.
Gunilla Hult-Backlund tillstår att hon är lite bekymrad över det stora antalet öppna ärenden, i första hand enskilda klagomål men också »lex Marior«, och framför allt de långa handläggningstiderna:
– Ett för gammalt ärende kan lätt vara fullständigt inaktuellt. Och då vet jag inte hur angelägen verksamheten är att diskutera sådant som ligger ett och ett halvt, två år tillbaka i tiden, för att situationen kan ha förändrats helt. Det finns inget lärande i det.
När Gunilla Hult-Backlund i höstas åkte runt och träffade alla enhetscheferna i regionen så sa hon att de ska ha som gemensam ambition att ha nollbalans när de går in i den nya myndigheten. När hon berättar detta nu så ler hon lite snett menande och gör en paus:
– Nä, men det går ju inte. Det är snarare så att det faktiskt har ökat sista tiden. Så vi ärver nog cirka 5 000 ärenden när det gäller enskilda klagomål. Också »lex Mariorna« ligger efter även om det ser olika ut i regionerna. På omsorgssidan är det inte lika illa.
Gunilla Hult-Backlund säger att myndigheten kommer att ha en central enhet i Stockholm som enbart ska hantera ärendebalansen; det betyder beta av gamla ärenden.
– Det är ett sätt att skapa mer effektivitet att man inte behöver börja med ärendebalansen regionalt utan att den hanteras i särskild ordning.
Antagligen måste man börja hantera ärendena utifrån allvarlighetsgrad.
– Man kanske inte kan hantera alla ärenden på samma sätt utan får göra en mycket skarpare prioritering. Lägga det i olika högar. Är man tillräckligt erfaren så kan man nog göra en första skanning.
Precis som i dag kommer tillsynen att vara regionaliserad; nyligen har också handläggningen av de enskilda klagomålen regionaliserats.
– Det är svårt att lägga alla klagomål i Stockholm. Det ringer inte alltid någon klocka, man kan inte hela Sveriges sjukvård. Det är i regionen tillsynsminnet finns. Då hoppas jag att det ska kunna ge ett mervärde, en indikation där man faktiskt behöver inspektera verksamheten.
Det finns höga förväntningar på Inspektionen för vård och omsorg. Från vårdgivare, politiker, yrkesorganisationer och patientorganisationer. En förväntan på att det ska bli en skillnad. Det finns ett sug efter en fungerande tillsyn.
– Ja, jag känner så och att man förväntar sig nya angreppssätt.
– Under hösten prioriterade jag att vara ute och träffa så många som möjligt som på olika sätt kommer att påverkas av den nya myndighetens verksamhet. Jag har lagt väldigt mycket kraft på det, jag vill ha den dialogen: »Vad är det som fungerar bra i dag? Vad är det som fungerar mindre bra?«
Gunilla Hult-Backlund vill också skapa fler arenor, mer konferenser och seminarier, för att också kunna ha en dialog med verksamheterna kring de problem och risker som finns i vården.
– Och så vill jag kunna lyfta fram de tankar som jag har om ett annat sätt att arbeta när det gäller återföring. Där har jag ju bidragit själv till att skapa höga förväntningar.
Hon talar mycket om en transparent verksamhet. Inåt försöker hon hela tiden hålla sina kommande medarbetare uppdaterade om läget och ger också alla medarbetar utrymme för direktkontakt med sin kommande GD. Men transparensen ska också gälla utåt:
– Att man är tydlig med de beslut man fattar, att de är lättillgängliga att läsa så att det skapas ett lärande. Det gäller att vara ute mycket och inspektera, men också att återföra tillsynens iakttagelser i dialog med tillsynsobjekten – och de är en del.
Man räknar med cirka 40 000 enheter inom hälso- och sjukvården, till exempel kliniker, enheter och vårdcentraler. Till det kommer omsorgen med allt ifrån enskilda assistansföretag till hela äldreomsorgen.
– Men när det är en inspektion så är huvudsyftet att inspektera, säger Gunilla Hult-Backlund.
Hon säger att det ligger i uppdraget att också basera inspektionerna på egen riskanalys.
– I dag bedrivs tillsynen oftast från de ärenden som kommer in. Det har varit en frustration för nuvarande verksamhet att utrymmet är så väldigt litet att bedriva egen riskbaserad tillsyn. Här behöver vi både utveckla nuvarande modell för att bättre kunna identifiera riskfyllda verksamheter och skapa det utrymme som krävs.
Enskilda klagomål har hittills främst lyfts fram som ett problem, det är så många ärenden och man kan inte hantera dem.
– Men de innehåller viktig information som kan utgöra underlag för inspektioner, och vi behöver bli bättre på att aggregera, analysera, sammanställa och föra ut den kunskapen brett.
Överhuvudtaget menar hon att det är nödvändigt att den nya myndigheten använder sig av andra aktörers kunskaper.
– Landsting, sjukhus eller vad det månde vara bedriver egen medicinsk revision och följer upp och utvärderar. Patientnämnderna har också mycket information och kunskap. Tillsammans kan vi skapa en tydligare bild av var de största riskerna finns för att faktiskt kunna åtgärda dem.
– Vi vill att det ska gå bra för våra patienter, att de ska få god och säker vård. Ju bättre vi kan samarbeta, desto mer framgångsrikt blir det arbetet.
Gunilla Hult-Backlund funderar också på om det går att använda till exempel uppgifter i registerdata och öppna jämförelser.
– Där skulle vi kunna följa viktiga mått som skulle kunna indikera verksamheter som halkar efter eller inte når upp till nivåer som är jämförbara med övriga landet.
– Det är jag inte riktigt klar med, men jag tror att vi skulle kunna flytta fram positionerna.
Även bland de anställda, de som fortfarande arbetar på Socialstyrelsen men som snart får en ny arbetsgivare, finns förväntningar på förändring. Gunilla Hulth-Backlund säger att deras längtan också handlar om att kunna vara ute, på plats i verksamheterna, mer än i dag. Och hon hoppas att inbjudan till dialog och samverkan med vård och omsrogsproducenter kan komma tidigt.
– För att verkligen visa att vi menar allvar. Det är en stor organisation men jag måste som chef och ledare förmå organisationen att jobba på det sättet. Om jag inte kan göra det då har jag inte lyckats som ledare för den nya myndigheten!
»Jag är en väldigt resultatinriktad person och ibland blir det lite svårt när det gäller myndighetsarbete för man får inte de här snabba resultaten. Men det får man kompensera, till exempel genom att göra egen pasta!«, säger Gunilla Hult-Backlund om sig själv. Foto: Göran Segeholm.
Vad har du för förväntningar på den nya myndigheten?
Margareta Berglund Rödén, hälso- och sjukvårdsdirektör, landstinget Västernorrland:
»Vårt samarbete med Socialstyrelsen har fungerat bra men det har inte alltid funnits möjligheter för dem att även arbeta proaktivt. Så där hoppas jag på större möjligheter: att man ska kunna vända sig till myndigheten om man upplever att man har kvalitets- eller patientsäkerhetsproblem.
När myndigheten tillsynar så är det också viktigt att de i första hand är ett stöd och en hjälp för verksamheterna, för att åtgärda identifierade brister.«
Vad har du för förväntningar på den nya myndigheten?
Ann-Britt Bohlin, chefläkare, Karolinska universitetssjukhuset:
»Det är bra att det blir en ökad tydlighet mellan kunskapsstyrning och tillsyn. Det blir tydligare i vilken roll som myndigheten verkar.
Vi förväntar oss ju att vi ska komma att ha en ömsesidigt förtroendefull relation och en bra dialog med tillsynsmyndigheten.«
Vad har du för förväntningar på den nya myndigheten?
Görel Nergelius, chefläkare, Helsingborgs lasarett:
»Jag brukar jämföra med polisen: Jag förväntar mig att de ska ge mig böter om jag kör för fort eller mot rött ljus – men jag förväntar mig också att de ska synas ute i samhället och kunna hjälpa till.
Naturligtvis ska en tillsynsmyndighet se när det blir fel och kunna hjälpa oss rätt ’på banan’, men jag skulle önska att den nya myndigheten också blev lite mer proaktiv, pedagogisk och mer synlig ute i verksamheten; lite mer i dialog med verksamheterna. Det har jag önskat i många år, långt innan det här beslutet kom.«
Vad har du för förväntningar på den nya myndigheten?
Staffan Blom, chef för Patientnämnden i Stockholm (tidigare chef för flera av Socialstyrelsens regionala tillsynsenheter):
»Alla förväntar sig att det sker något dramatiskt med ärendehanteringen. Man kan inte sitta med de där bergen av öppna ärenden. Man måste lägga ner mycket krut och energi för att hitta system att hantera det.
Kontakten mellan patientsäkerhetsnämnderna och tillsynen behöver också vidgas, för vi sitter inne med jättemycket information som skulle kunna utgöra underlag för den mer riskstyrda tillsyn som behövs.
