Myndigheten för vårdanalys har undersökt hur vårdutnyttjandet förändrats av vårdvalsreformen i Stockholms läns landsting, Region Skåne och Landstinget i Östergötland.
Ett uttalat syfte med vårdvalsreformen i primärvården var att öka tillgängligheten och vårdutnyttjandet i primärvården. Mycket av debatten kring vårdvalssystemet har handlat om huruvida systemet medför undanträngningseffekter, det vill säga att patienter med lättare vårdbehov får ökad tillgång till primärvård (eller annan vård som ingår i systemet) på bekostnad av patienter med större förväntat behov av vård.
Enligt Vårdanalys kan man inte tala om några tydliga undanträngningseffekter mätt i absolut antal besök, eftersom både gruppen med stort förväntat vårdbehov och befolkningen i stort gör fler besök i primärvård.
Däremot kan man, tydligast i Skåne, se att den mer vårdbehövande gruppens vårdutnyttjande ökat mindre än befolkningens i övrigt. Det gäller både läkarbesök, sjuksköterskebesök och hembesök av läkare. Vårdanalys påpekar att de med större förväntat vårdbehov fortfarande har ett klart högre vårdutnyttjande än befolkningen som helhet.
I Skåne har också större andel patienter med stort förväntat vårdbehov uppgett att tillgängligheten har försämrats efter införandet av vårdvalet.
Det förefaller dock i stort inte finnas någon skillnad mellan hur nöjda de olika vårdbehovsgrupperna är med utvecklingen av tillgängligheten i primärvården efter vårdvalets införande. Generellt är emellertid personer med högre inkomst mer nöjda med utvecklingen, vilket Vårdanalys menar kräver fördjupad analys av tillgången till vård utifrån socioekonomiska förhållanden.
Listningsmönstret ser ungefär likadant ut i de olika grupperna, bortsett från att nyetablerade privata vårdgivare har lägre andel listade med stora förväntade vårdbehov.
Det finns enligt Vårdanalys inga tydliga tecken på att ökningen av antalet vårdkontakter i primärvården avlastat den öppna vården på sjukhusen.