– Om jag har en kille som har stukat handleden som jag vill lämna hemma, så måste jag lik förbaskat ringa doktorn hur säker jag än är. Vi tycker att det är lite tramsigt. Det kommer ju aldrig att bli föremål för inläggning.
Det säger Rickard Uppenberg, ambulanssjuksköterska och huvudskyddsombud för Vårdförbundet hos Falck, som bemannar ambulansen i Skåne.
Om ambulanspersonalen i Skåne beslutar sig för att inte ta med patienten till akutmottagningen, eller då patienten körs till en lägre vårdnivå än akutmottagningen, så måste de enligt de regionala riktlinjerna alltid ta kontakt med det regionala läkarstödet (RLS).
– Och vi förstår inte varför vi ska ringa till RLS och tala om att en patient har avlidit. Vi ska ringa RLS när patienten lämnas, och det inkluderar när patienten är död.
Men Rickard Uppenberg säger att de gånger han är tveksam är det skönt att dela ansvaret för beslutet med någon.
– Det är jättebra med en speciell linje för oss, med en doktor som vet vilka vi är och vad vår yrkesgrupp kan och har för befogenheter. Det som är dumt är att det blir kö eftersom vi måste ringa även för bagatellärenden. Ett back-up-system när det är jättebråttom, företrädesvis när det gäller barn, vore bra.
Rickard Uppenberg säger också att ibland när RLS rekommenderar att ambulansen ska ta in patienten till akutmottagningen, så ifrågasätter läkaren på akutmottagningen det.
– Det blir en schism mellan doktorerna som vi får stå mitt i. Ibland hade det varit bra om den doktorn som säger att vi ska åka in också hade fått ta hand om ärendet.
Ambulanspersonalen ska också ringa om de frångår rutinen, till exempel avslutar HLR tidigare än 30 minuter utan resultat.
– Om det inte finns någon prognos att patienten skulle överleva, då vill vi avsluta på ett värdigt sätt, och vi tycker inte att det är ett värdigt sätt att en står och snackar i telefon med någon livlina när det är helt uppenbart vartåt det kommer att barka.


Ambulanssjuksköterska Rickard Uppenberg. Foto: Julia Lindemalm