Läkarförbundets skattning är att det saknas 1 400 allmänläkare och är baserad på riktvärdet en specialist på 1 500 invånare. Just den siffran står inte SKL bakom.
– Läkartätheten behöver bli större än i dag. Men vi har inte satt någon siffra. Det är ett trubbigt instrument. Många vårdcentraler väljer att ta in andra kompetenser, som distriktssköterskor, kuratorer och sjukgymnaster, för att minska trycket på läkarna.
Finns det anledning att vara orolig? Det väntar ju stora pensionsavgångar.
– Om vi inte gör något känner jag en stark oro för att det blir alldeles för få specialister i allmänmedicin. Med de demografiska förändringarna med fler äldre och fler barn är det viktigt med en väl bemannad primärvård om vi inte vill ha fler patienter på akuten.
Frågan är dock levande på SKL, enligt Agneta Jöhnk, som menar att det som SKL centralt kan göra är att ta fram siffror på pensionsavgångar, demografiförändringar och prognoser för vårdens utveckling. Man kan även lyfta fram lyckade satsningar; hon nämner som exempel Värmlands modell med utbildningsvårdcentraler där läkare från andra länder introduceras i primärvården (Se LT 17/2012).
Huvudansvaret ligger dock på landstingen, som måste se till att det finns en kompetensförsörjningsplan.
– Landstingen måste styra ST-blocken mycket mer än i dag. Man måste ta en allvarlig diskussion om hur vårdens behov kommer att se ut i framtiden och vara beredd att omfördela mellan akut- och primärvård.
Agneta Jöhnk tycker också att man bör titta på vad orsaken är till att många allmänläkare inte arbetar heltid.
– Vi vill titta tillsammans med Läkarförbundet vad det beror på, om det beror på arbetsbelastningen, på att man är föräldraledig eller om det har andra orsaker.