Det säger socialminister Göran Hägglund apropå Läkarförbundets rapport »Primärvårdens läkarbemanning«.
Läkarförbundet konstaterar att det saknas 1 400 specialister i primärvården för att nå målet att det ska finnas en primärvårdsläkare per 1 500 invånare/patienter.
– Vi försöker i stället att styra efter andra parametrar som handlar om att möta behoven på andra sätt än att sätta fixa siffror.
Men Göran Hägglunds säger ändå att det absolut finns en gräns för hur många patienter en primärvårdsläkare kan ha på sin lista, däremot vill han inte svara på var den gränsen går. Precis som socialutskottets ordförande, läkaren och centerpartisten Anders W Jonsson (se »En läkare per 1 500 patienter är omodernt« ), så menar Göran Hägglund att det handlar om hur man organiserar verksamheten i primärvården.
– Vilka uppgifter ska läkarna ha, hur kan man använda annan kompetent personal inom sjukvården på toppen av sin förmåga och hur fördelar man arbetet mellan olika yrkesgrupper.
– Men självklart får en läkare med färre patienter mer tid för varje patient än den som har väldigt många. Och där finns naturligtvis gränser för hur många man klarar att ta hand om med ett gott medicinskt resultat.
Att en läkare har mer än 2 600 patienter på sin lista som är fallet för 14 procent av landets vårdcentraler enligt Läkarförbundets undersökning tycker Göran Hägglund låter »fantastiskt mycket«.
Men Göran Hägglund är inte förvånad över läkarförbundets siffror, och säger att det är bra att det kommer fram ett statistiskt material som visar hur situationen ser ut och som bör leda till överväganden.
– Dels hos oss på den nationella nivån men inte minst hos landstingen som ansvarar för den direkta vårdverksamheten.
Men det finns inga beslut i regeringens pipeline när det gäller läkartäthet i primärvården, eller någon annanstans heller för den delen. Göran Hägglund säger att Läkarförbundets rapport sätter fokus på en viktig fråga.
– Den är betydande i dag och kommer att bli ännu större i framtiden i takt med ganska stora pensionsavgångar. Det handlar också om att de unga personer som nu studerar till läkare väljer till specialiteteter där man kan se stora behov och för arbetsgivaren gäller det också att göra områden där man ser stora behov framöver så attraktiva att de unga väljer de specialiteterna.
– Jag skulle vilja att fler valde att blir allmänläkare!
