Claes-Håkan Björklund leder en expertgrupp som beslutar om tillämpningen av PDL i regionen. Enligt hans tolkning, gjord i samråd med regionens jurister, får anestesiläkaren i enkäten (fråga 5) inte i efterhand kolla upp om hon gjorde rätt bedömning när hon gav klartecken för operationen.
Han konstaterar själv att det ställer till stora problem för läkares kompetensutveckling.
– En läkare under utbildning som tjänstgör på akutmottagningen och lägger in en patient med misstänkt appendicit borde rimligen kunna ta reda på om det var blindtarmen eller inte.
Claes-Håkan Björklund anser att det behövs ett förtydligande av lagen.
– Det är en väldig osäkerhet ute bland våra medarbetare, kanske framför allt hos läkarna. Man skulle kunna jämföra det med att man var åklagare och förberett ett åtal och om någon annan tog över skulle man inte få veta hur domstolen dömde. Någon typ av förtydligande behövs, om det är en lagstiftningsförändring eller en föreskrift får jurister bedöma.
Kan man säga att det finns patientsäkerhetsrisker med lagen som den är formulerad nu?
– Det här med att hänvisa till patientsäkerheten är alltid svårt, men det finns en risk för försämrad kvalitet i de medicinska bedömningarna.
Om det finns en viss tvekan när det gäller personlig återkoppling när man haft en vårdrelation är det enligt Claes-Håkan Björklund definitivt stopp när det handlar om att läsa en journal i rent utbildningssyfte (fråga 1B–C). Med andra ord kan en klinik exempelvis inte ta fram röntgenbilder för läkarutbildningen utan att bryta mot lagen.
– Utbildning är ett syfte som över huvud taget inte nämns i lagen, trots att det är en av sjukvårdens viktigaste uppgifter vid sidan av patientvården.
