»Jag kommer inte vara densamma när detta är över. Hur kan vi någonsin bli det igen?«, skriver Marie Holmqvist, ST-läkare i reumatologi, på Twitter.

– Alla kommer att bevittna människor dö i högre utsträckning än vi någonsin gjort, och under förhållanden som vi inte är vana vid i Sverige, säger hon när hon går av sitt tredje pass på en nyöppnad avdelning för covid-19-patienter på Nya Karolinska Solna (NKS).

På avdelningen vårdas främst patienter som kommer från intensivvården, och är på väg att tillfriskna. Men det finns även patienter, oftast multi­sjuka äldre, som är så sköra att man beslutat att inte ge intensivvård eller HLR om de blir sämre.

I hela landet ställs sjukvården om på ett sätt som ingen har upplevt tidigare. För läkarna innebär det nya rutiner, arbetsuppgifter och i vissa fall arbetsplatser.

Vanligtvis är Marie Holmqvist ute och randar på olika medicinska enheter på NKS. Dessutom är hon ansvarig för ett moment på läkarprogrammet och så forskar hon.

– Nu jobbar jag som avdelningsläkare på en avdelning med covid-patienter. Det är ganska stor skillnad. Reumatologi är inte en akut internmedicinsk specialitet.

Hon har precis fått ett meddelande från en vän som är obstetriker på Danderyds sjukhus och ska jobba på medicin­akuten.

– Jag tror alla läkare får ställa in sig på att vi kommer att behöva jobba med andningssvikt och infektion på olika sätt, säger Marie Holmqvist.

Mathias Bergström är nybliven specialist i allmänkirurgi och arbetar på Södertälje sjukhus, söder om Stockholm. Men de senaste veckorna har han bytt operationssalen mot IVA. I princip all planerad verksamhet på kliniken för kirurgi, ortopedi och urologi på Södertälje sjukhus har ställts in. Men medan kirurgerna fått mindre att göra, behöver intensivvården all personal de kan få. Därför tackade Mathias Bergström ja till att tillfälligt byta arbetsplats.

– Jag skulle egentligen vara i Japan sju veckor nu, men det blev ju inget av den resan. Samtidigt vet jag att det kommer att behövas hjälp på IVA. Intensivvården är en av de svaga punkterna utifrån det man sett i Kina och Italien.

Den senaste tiden har han gått bredvid intensivvårdsläkare och plöjt relevant litteratur för att förbereda sig.

– Intensivvård är ett område som vi kirurger absolut inte behärskar – men där vi nog kan stötta en hel del ändå. Jag gjorde min narkosplacering i höstas, som tur är, så jag har färska kunskaper, säger Ma­thi­as Bergström.

Vad kan ni kirurger göra på IVA?

– Vi kan fungera som under­läkare, göra primärbedömningar och ronda efter förmåga. Det viktigaste är att avlasta dem som har den största kompetensen så att de kan få ägna sig åt att fatta de svåra besluten.

Vad blir svårast?

– Mycket. Men en sak är ju så klart att jag inte är en »intensivist«. Det är en helt annan specialitet, och det är det av en anledning. Man är aldrig helt bekväm när man är utanför sin »comfort zone«.

Infektionsläkaren Aylin Yilmaz är överläkare och docent på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Infektionskliniken på Östra sjukhuset, där hon arbetar, har fyra avdelningar varav en med plats för intensivvårdspatienter.

Ambulanserna i Västra Götalandsregionen kör numera alla patienter med misstänkt luftvägsinfektion till sjukhuset. Bedöms misstanken om covid-19 vara stark läggs patienterna in på en karantän­avdelning eller skickas till infektionsmottagningen där Aylin Yilmaz jobbar.

För hennes del har inte arbetet förändrats lika mycket som för Mathias Bergström och Marie Holmqvist. Men det är ändå en väldigt stor skillnad.

– För några veckor sedan vårdade vi patienter med många olika infektionsdiagno­ser på avdelningen där jag är vårdenhetsöverläkare. Nu har vi bara en diagnos: covid-19.

En annan sak som är annorlunda är smittorisken.

– Det finns en liten risk att jag själv eller någon av mina medarbetare smittas och blir allvarligt sjuk. Men det får förstås inte hindra oss från att ta hand om patienterna på bästa sätt, säger Aylin Yilmaz.

Trots debatten om skyddsutrustningen och vetskapen om att svenska läkare intensivvårdats och läkare i andra länder har dött känner varken hon, Mathias Bergström eller Marie Holmqvist någon oro.

– Man får göra det bästa man kan för att undvika att smittas, säger Aylin Yilmaz.

– Ingen av oss vet hur vi kommer att reagera på viruset. Men jag väljer att inte fundera på om jag är en av dem som får en enorm inflammatorisk reaktion, säger Marie Holmqvist.

När Läkartidningen intervjuar läkarna under den första vec­kan i april beskriver samtliga att läget är under kontroll. De är imponerade över hur snabbt deras arbetsgivare har agerat de senaste veckorna för att ställa om verksamheten.

– På verksamhetsnivå har man snabbt insett allvaret. Vår IMA har byggts om till en covid-IVA med luftsluss och negativt tryck i patientsalarna, och uppvaket och vår dagvårdsavdelning byggs om till intensivvårdsplatser, säger Mathias Bergström.

Aylin Yilmaz beskriver stämningen bland personalen på infektionskliniken som väldigt god. Hon berömmer särskilt undersköterskorna och sjuksköterskorna som arbetar närmast patienterna.

De senaste veckorna har hon och hennes kollegor lärt sig mer om sjukdomen. Aylin Yilmaz tar upp några viktiga iakttagelser.

– Noggrann vätskebalans är den första lärdomen. För mycket vätska kan försvåra andningsarbetet, men om patienterna får i sig för lite kan njurarna ta skada.

Andra lärdomar är att vara frikostig med lågmolekylärt heparin för att minska trombosrisken samt att ha bra koll på patienternas andning och syresättning.

– Om de försämras kan det gå väldigt snabbt. Och patienterna märker till exempel inte alltid själva att de har låg syresättning, säger Aylin Yilmaz.

Nu förbereder sig läkarna för stormen. De är beredda på att möta fler och sjukare patienter och på att arbeta längre och tätare pass.

– Vi befinner oss fortfarande på den flacka delen av kurvan även om vi ser en viss ökning av antalet patienter. Vi räknar med en kraftig ökning. Men det är svårt att säga när, säger Aylin Yilmaz.

– Jag ser framför mig att alla sjukhus kommer att omvandlas till covid-enheter och att man även utanför sjukhusen primärt kommer att ta hand om covid-patienter, säger Marie Holmqvist om den närmaste framtiden.

Hon har bestämt sig för att dokumentera det som hon upplever på Twitter, som läkare på ett sjukhus i en region där smittspridningen är på väg att explodera.

– Det här är en tid i vår historia som kommer att kräva att vi alla inom och utanför sjukvården gör vårt yttersta för att hjälpa till. Det är nu det händer.