Den nya läroboken »Grundbok i e-hälsa« är en av de första läroböckerna om e-hälsa på svenska.
Huvudförfattaren Malin Hofflander (leg sjuksköterska och tekn dr i tillämpad hälsoteknik) och medförfattare Lina Nilsson (tekn dr i tillämpad hälsoteknik) har skrivit en tvärvetenskaplig introduktion till e-hälsa för studenter inom hälso- och sjukvård. Boken sträcker sig över tre huvudområden (se nedan) och förutom forskning inom e-hälsa refererar författarna även till aktuell forskning inom sociologi, organisationsteori, förändringsledning (change management) samt ledarskap- och managementforskning.
Varje huvudområde inleds med ett konkret fall, som utvecklas och problematiseras under avsnittets gång. Individperspektivet exemplifieras av en kvinna med begynnande demens som funderar på att ersätta sina nattliga besök av hemtjänsten med kameraövervakning och GPS och här utforskas de etiska perspektiven, kraven på evidens och patientsäkerhet, samt vikten av patientcentrering. I delen om organisationsperspektivet följs en kirurgklinik som ska börja använda ett nytt videosystem för vårdplanering som utgångspunkt för att utforska vikten av ledarskap, förändringsledning, implementering och förvaltning. I sista delen om samhällsperspektivet presenteras Layla med diabetes typ 1 som har börjat med kontinuerlig glukosmätning och kan se sina data via en app i telefonen, och konsekvenserna av digitalisering inom hälso- och sjukvården utifrån aspekterna ansvar, nytta, och ekonomi utforskas.
Vi uppskattar författarnas förmåga att vidga vyerna och se bortom de problem vi brottas med på daglig basis och sätta digitaliseringen i kontext av patienterna, organisationen och samhället. Vi är också imponerade över hur väl boken balanserar mellan att vara en grundbok men samtidigt inte förenkla för mycket, även om vi upplevde att avsnittet om »teknologisk konstruktivism« tänjde gränserna för oss oinvigda i ämnet. Söktermerna i slutet av varje kapitel och frågorna i slutet av varje huvudområde belyser nyckelkoncepten på ett effektivt sätt, vilket skulle kunna förstärkas med ännu mer explicita lästips och tydligare grafisk formatering när nya koncept introduceras. Vi har full förståelse för att innehållet i boken måste avgränsas, särskilt i en grundbok, men vi kan inte låta bli att vara nyfikna på hur författarna tänker om professions-perspektivet. Hur kommer rollen som läkare/sjuksköterska/annan vårdpersonal påverkas av digitaliseringen och vad har vi för roll i digitaliseringsprocessen?
Vi vill också nämna att boken inte behandlar den tekniska aspekten av e-hälsa såsom terminologi och informationsmodeller, utmaningarna kring »big data« ur medicinsk kontext, och beskriver endast kort pågående initiativ i Sverige och internationellt inom detta. För böcker om informatik finns Benson och Grieves »Principles of Health Interoperability«, och på svenska i nuvarande stund »Informatik i vården: hälsoinformatik för sjuksköterskor« samt den kommande boken »Medicinsk Informatik« som lanseras senare i höst. Ytterligare en bok som bör nämnas är »På tal om e-Hälsa« som släpptes förra året, en forskningsantologi som bland annat har ett större fokus på juridik, policy, och professionsteori.
Sammanfattningsvis tror vi att Hofflander och Nilssons »Grundbok i e-hälsa« kommer vara en utmärkt lärobok på såväl läkarprogrammet som för andra vårdstuderande och även för vårdpersonal som är intresserade av förändringsresan som e-hälsa innebär. Eftersom detta är något som oundvikligen berör oss alla är frågan bara när läkarprogrammen kommer att införa strukturerad utbildning om e-hälsa, särskilt när Sverige har som målsättning att vara världsbäst inom e-hälsa år 2025.
(uppdaterad 2020-09-23)
