Denna webbplats vänder sig till läkare

»Jag agerar lyssnare åt en äldre dam med livshistorier att berätta«

»Jag agerar lyssnare åt en äldre dam med livshistorier att berätta«

»Jag kan förstå att min patient är trött på att bli missförstådd i sitt varande som äldre människa, och jag kan också förstå barnens oförmåga att kunna sätta sig in i sin mors upplevelse av åldrande, sjukdom och den närhet till döden hon stundvis känner«, skriver Melissa Abednazari i sin krönika. (7 kommentarer)

»… jag säger till mina patienter att heroism inte är nödvändig«

»…  jag säger till mina patienter att heroism inte är nödvändig«

»Som patient vill man vara tålig, och fraser som ’jag har ovanligt hög smärttröskel’ eller ’jag är inte den som klagar i onödan’ är vanliga. Man ska helt enkelt kunna bita ihop.« Jakob Ratz Endler träffar en patient som har bitit ihop lite väl mycket. (2 kommentarer)

»Sällan har jag klamrat mig så hårt fast vid en bit gulfärgad metall«

»Sällan har jag klamrat mig så hårt fast vid en bit gulfärgad metall.«

»För somliga av er är kanske de första månaderna som ST-läkare numera ett minne blott. För andra är dessa skälvande månader så kallad vardag. Här kommer därför en påminnelse till er som glömt, och en tröst till er som fortsatt kämpar – direkt från stormens öga«, skriver Sarah Daag Jacobsen. (1 kommentar)

»Jag behöver bara ställa en fråga för att få hela anamnesen«

»Jag behöver bara ställa en enda fråga för att få hela anamnesen.«

Om en hög med vita A4-papper på skrivbordet, och en patient med mardrömmar, om lakrits och rekommendationen att inte gifta sig med en vacker man. Läs Nina Cavalli-Björkmans krönika. (3 kommentarer)

»Ur hans perspektiv var LVM-anmälan ett svek från min sida«

»Ur hans perspektiv var LVM-anmälan ett svek från min sida.«

»Min kollegas successiva bortglidande från sin sociala position, hans oförmåga att som pensionär finna ersättning för sin tidigare tillvaro, fylld som den varit av kliniskt arbete, förtroendeuppdrag och administrativa uppgifter, hade skapat ett tomrum som fylldes av alkohol.« Lars Sjöstrand skriver i sin krönika om en ovillig patient.

»Ingen anamnes och ingen status togs«

»Det känns märkligt att ha blivit behandlad utan att någon frågat vad som har hänt«

»Jag är just hemkommen från ett akutbesök och det känns som om något skaver, långt in i bröstet, där mitt i, i djupet av min läkarsjäl«, skriver Tina Vilhelmsson i sin krönika. (17 kommentarer)

»Att landa i sin kompetens och våga byta skor tar tid«

»Att landa i sin kompetens och våga byta skor tar tid«

»Att sakta ta bort snuttefilten runt halsen, i bröstfickan eller på fötterna, är kanske en nödvändig del av utvecklingen mot att bli en trygg och mogen legitimerad läkare.« Läs Sigrid Nilssons krönika om att växa i rollen som AT-läkare och våga ta klivet över till att arbeta mer självständigt som legitimerad. (4 kommentarer)

»Hon ska inte ha något jävla psyktjack! Hon ska ha IVIg«

»Hon ska inte ha något jävla psyktjack! Hon ska ha IVIg – nu!«

»De vida symtomkriterierna och frånvaron av biologiska markörer gör det ibland lätt för föräldrarna att argumentera för sin sak, svårare för oss. Vården ska bedrivas i samförstånd, men beträffande PANS tycks det ibland vara föräldrarna som beslutar om barnens behandling«, skriver Björn Axel Johansson i sin krönika. (14 kommentarer)

»För oss studenter består praktiken av nya tärningskast«

»För oss studenter består praktiken på sjukhuset av tärningskast«

»Slå en udda siffra för en stressad handledare som vid dagens slut inte bemödat sig fråga om ditt namn. Slå jämnt och hitta dig själv kvar på sjukhuset långt efter schemalagda timmar. Inte för att du måste, utan för att du vill«, skriver läkarstudenten Julia Rehn i sin krönika. (5 kommentarer)

»Men hade AI kunnat göra hela jobbet?«

»Här hade det varit fantastiskt att ha en AI …«

»Ofta är samtalet med patienten, att skapa tillit och förtroende det som jag bortprioriterar. I stället ägnar jag mig åt att gå igenom läkemedelslistor och leta runt i olika vårdprogram under besöken …. Om jag då haft en AI som fixat detta hade mitt arbete underlättats avsevärt.« Så skriver Linda Ängeby i sin krönika.

»I anosmins tidevarv får den första kranialnervens signaler förbli dolda i skriften …«

»I anosmins tidevarv får den första kranialnervens signaler förbli dolda i skriften …«

»Ingen skriver journal om någons lukt. Aldrig heller har någon hjälpande senior kollega frågat: ’Ja, men hur luktade vederbörande?’«. Gustav Brattström funderar över patienternas olika lukter i sin krönika. (2 kommentarer)

»Tänk om man hade kunnat förebygga hans fotsår«

»Tänk om man bara hade kunnat förebygga hans fotsår«

»Kloka personer hade länge försökt hjälpa Börje med hans diabetes, men inget fungerade. Vad skulle jag kunna göra?« Jonathan Ilicki funderar i sin krönika över varför inte mer tid läggs på att förebygga kroniska sjukdomar. (6 kommentarer)

»Hur berättar man för ett barn att livet aldrig blir sig likt?«

»Hur berättar man för ett barn att livet aldrig mer kommer att bli sig likt?«

Camilla Rahm tar med sig mycket på sin cykeltur hem från jobbet, mycket som inte går att skaka av sig. »Det är de unga kvinnorna som trängt sig in. De som inte har en given plats i vården, som inte blir tagna på allvar, de som varje månad kräks av smärta för att de fått höra att det är normalt, de som inte får har sex men inte heller göra abort för att det är för sent …«, skriver hon i sin krönika. (1 kommentar)

»… han vill klara sig till pensionsdatumet, men inte förbi det …«

»… han vill klara sig till pensionsdatumet, men inte förbi det …«

En patient dröjer sig kvar hos Nina Cavalli-Björkman: »Sedan kommer det; frågan om livslängd. Benny säger att han har svårt att leva fullt ut när han vet att han snart ska dö.« Läs hennes krönika. (3 kommentarer)

»Man kanske vill ha blod som levt ett ganska liknande liv som en själv?«

»Man kanske vill ha blod som levt ett ganska liknande liv som en själv?«

En patient accepterar bara blod från en givare som inte är vaccinerad mot covid-19. Detta sätter igång tankar hos Jakob Ratz Endler: »Vem skulle man vilja få blod ifrån? Helst någon ung och frisk, oförstörd individ, uppvuxen på klar fjälluft och vildfångad lax. Okysst och aldrig exponerad för livsfarligheter som kanelbullar eller strålning från mobiltelefoner.« (3 kommentarer)

»Äntligen … en ’riktig’ sjukdom.«

»Äntligen … en ’riktig’ sjukdom.«

Trots sina svåra cancersjukdomar är de två patienternas psykiska mående bättre än någonsin. När de nu har drabbats av »en riktig sjukdom« får de äntligen det stöd och den hjälp de skulle haft för länge sedan. Läs Malin Nystrands krönika. (2 kommentarer)

»Det är som om en ful hals får omdömet att vackla en aning«

»Det är som om en ful hals liksom får mitt omdöme och min beslutsamhet att vackla en aning.«

»Jag vill tro att vi är flera läkare som får ett extra stresspåslag av vissa tillstånd. Symtom som återkommande får oss att be någon annan titta för säkerhets skull, som kanske remitteras en gång för mycket eller som ibland genererar en onödig uppföljande kontakt. Kanske är det ett tillstånd, likt mitt, som drabbat dig själv?«, skriver Wilma Wirén i sin krönika. (5 kommentarer)

» … han tänkte döda den förste som närmade sig honom med en spruta.«

»Då skrek han att han tänkte döda den förste som närmade sig honom med en spruta.«

»Min överläkare gjorde klart för mig att ansvaret för att injektionen gavs var mitt. Personalen förklarade att man förväntade sig att jag personligen skulle ge sprutan. Jag kunde inte backa.« Lars Sjöstrand berättar om en erfarenhet långt tillbaka i tiden.

»Vad är det för djävla fråga?« Det är min första tanke …

»Vad är det för djävla fråga?«

»Om någon upprepade det jag precis hade sagt och sedan tittade menande på mig under tystnad skulle jag nog inte gå till den personen igen. Om detta som lärs ut faktiskt tillämpas i verkligheten så måste det uppstå många märkliga situationer i vården därute.« Nina Cavalli-Björkman häpnar över viss kommunikation i vården. (26 kommentarer)

En lärorik kirurgjour i svampens tecken

»Använd helst grov och trubbig pincett när du plockar svamp i bukhåla«

Barnläkaren Stina Osterman fick under sin AT en annorlunda kirurgjour i svamptider, och fick bland annat lära sig att trattkantareller är svårsmälta. (1 kommentar)

1 2 3 19