Ellinor, Martina, Karolina, Ingrid … Nej, det är inte fruntimmersveckans namnsdagar, utan namnen på några av sjukvårdens okända hjältar som jobbar i det tysta. När medier under åren som gått har lyft vår coronainsats till hjältenivå, och ansökningstrycket på läkarprogrammet ökar, glömmer vi lätt den viktiga kugge i sjukvården som sällan syns, en yrkesgrupp som i takt med AI-teknikens utveckling i kombination med spariver blir allt mindre – de medicinska sekreterarna.

På läkarutbildningen lär man sig ett nytt språk: att tala med komma, punkt och nytt stycke. Att dessutom koordinera språket med diktafontummens snabba pareringar kan definitivt mäta sig med den fingerfärdighet som krävs för att hantera joysticken i det mest avancerade dataspel. Detta mitt andra språk har kickat in när min trötta hjärna har gått på autopilot. Plötsligt har jag insett att jag besvarat telefonsvararen med att diktera: »Hej, utropstecken, ny rad, jag heter Ylva Trolle Lagerros, punkt, jag ringer angående …« osv.

Jag tar med dikteringen till privatlivet. Jag dikterar glatt sms i min Iphone. Snabbt och lätt, kräver varken fingerfärdighet eller glasögon. Men Siri kan inte mäta sig med sekreteraren Ellinor. Avslutningen »Vänligen Ylva« blir lika ofta »Äntligen illa«, »Ylva Trolle« blir »Vilda Trollet«. Har jag med den engelskspråkiga Siri att göra, kan sms:et i stället för Ylva avslutas med ett käckt »Eat liver«. När jag i flygande fläng, sen till ett möte, dikterade: »Jag kommer med andan i halsen!« fick mottagaren en helt annan bild, baserad på meddelandet »Jag kommer med armen i halsen!«. 

Men när jag dikterar sms till stallkompisen att »Jag rider i ridhuset i kväll« och Siri i stället väljer att skriva »Jag rider i trosor i kväll« så undrar jag vem sekreteraren Siri egentligen är.

Under varje randning på det stora sjukhuset såg jag till att få snabbnumret till sekreterarna. Vi hade god kommunikation, synkront och asynkront, via telefon och diktat, men såsom gudomliga andeväsen materialiserade sig dessa skrivandets gudinnor sällan eller aldrig. Efter randningens slut hade jag klurat ut specialitetens uppsatta delmål – men aldrig var sekreterarna huserade. Nu, i det öppna kontorslandskapet, sitter sekreteraren Martina mitt emot mig. Eventuella tillägg har hon redan hört »live« innan diktatet börjar rulla, och diktat kan vid behov göras direkt, utan tillstymmelse till teknik, rakt över den lilla anslagstavla som skiljer oss åt. 

Förstaårsstudenterna på industriell ekonomi på Luleås tekniska universitet konstaterar i sin uppsats »En studie om förutsättningarna för artificiell intelligens inom sjukvården, med inriktning på naturlig språkbehandling« att AI är på väg in i sjukvården. De intervjuar mig och ett antal andra läkare. Vi uttrycker oro för att läkarsekreterarna ska försvinna. Läkarna på akutmottagningen vid Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm är redan pionjärer på att diktera och låta roboten skriva med hjälp av taligenkänning. De jobbar med Siris AI-kollega. »Kol« blir visst kolontecken, men i Dagens Medicin (29 april 2022) kan vi läsa att läkarna går hem i tid när taligenkänning tar över diktaten. Själv går jag hem i tid när Ellinor börjar sjunga i det tomma öppna kontorslandskapet – det är hennes fina vink om att det är dags att göra kväll. 

Vid tangentbordet, Ylva Trolle Lagerros, alias Ylva Trolle lagras (nej, Siri, nytt försök!)

Lilla troll August (nej, nytt försök!)

Ylva trollen Bruce (nej!)

Lilla trollros (nej!)

Ylva Trolle Laglös (nej, Siri!)

 

Möten och händelser från klinisk vardag som omtalas i Läkartidningens krönikor är antingen fingerade eller anonymiserade.