Denna webbplats vänder sig till läkare

Vilken roll hade jag … och vilken tog jag?

»Vilken roll hade jag när jag kom dit och vilken tog jag på platsen: medmänniska eller läkare?«

»Vårt yrke går inte att hänga upp på en krok vid arbetsdagens slut. Det går inte att bortse ifrån den kliniska blicken även utanför sjukhusmiljön«, skriver Sigrid Nilsson i sin krönika, där hon funderar över sitt agerande vid ett hjärtstopp.

»I en utopi skulle alla handledare behandla oss på värdigt sätt«

»I en utopi skulle alla handledare behandla oss på ett värdigt sätt«

Melissa Abednazari lunchar med sina kursare och de pratar om sina erfarenheter från praktiken. »Under dessa samtal är en sak slående: ju mer jag får ta del av mina kursares erfarenheter, desto fler historier framkommer om handledare som betett sig olämpligt«, skriver hon i sin krönika. (7 kommentarer)

»Siri kan inte mäta sig med sekreteraren Ellinor. ’Ylva Trolle’ blir ’Vilda Trollet’.«

»Siri kan inte mäta sig med sekreteraren Ellinor. Avslutningen ’Vänligen Ylva’ blir lika ofta ’Äntligen illa’, ’Ylva Trolle’ blir ’Vilda Trollet’.«

»Har jag med den engelskspråkiga Siri att göra, kan sms:et i stället för Ylva avslutas med ett käckt ´Eat liver´«. Ylva Trolle Lagerros är inte lika nöjd med »sekreteraren Siri« i telefonen som av de riktiga medicinska sekreterarna. (1 kommentar)

De osexiga statinerna

De osexiga statinerna

»Under min AT var min inställning till allmänmedicin ganska tveksam. Det verkade var en ensam och ensidig specialitet. När jag så hade min sista placering på vårdcentralen blev jag helt överrumplad. Den bredd av kunskap och patientkännedom som läkarna på vårdcentralen hade, hade jag aldrig mött förut. Här såg man hela människan och inte bara ett symtom«, skriver allmänläkare Linda Ängeby i sin krönika. (12 kommentarer)

Vad har vi för blick?

Vad är läkarens blick?

»Jag har avdelningsrond och överläkaren säger att det kan vara nyttigt för underläkare att vara placerade på psykiatrin, de flesta har haft en skyddad uppväxt. Själv har jag föräldrar som flytt krig. Själv är jag uppväxt med en förälder med psykisk sjukdom.« Kaberi Mitra funderar på den egna bakgrundens betydelse i läkarrollen. (9 kommentarer)

»Att kunna och få skratta med mina patienter tillhör höjdpunkterna …«

»Att kunna och få skratta med mina patienter tillhör höjdpunkterna på min arbetsdag.«

Jakob Endlers lilla son vill höra hur pappa har haft det på jobbet, men han har inga stora hjältedåd eller ambulanser att berätta om just den här dagen. Bara en historia om hur han fick en patient att skratta. (2 kommentarer)

»Varför blev jag inte bara konsult?«

»Varför blev jag inte bara konsult?«

Sarah Daag Jacobsen funderar i stunder av förvirring, frustration och förtvivlan över varför hon gör det hon gör: »Varför utsatte jag mig frivilligt för en karriär där mina handlingar kan få sådana livsavgörande konsekvenser?« (3 kommentarer)

»Vid 95 års ålder är han hittills helt medicinfri …«

»Vid 95 års ålder är han hittills helt medicinfri …«

»Tänk – trettio arbetsfria betalda år och fullständigt frisk hela tiden! Att ägna åren mellan 65 och 95 åt familjen, vännerna, skidåkningen och trädgårdsblommorna.« Historien om 95-åriga Stig får Henrik Nyström att fundera på hur han värderar den egna hälsan.

»... ett sjukhus för att uppfostra en läkare«

»Det krävs ett sjukhus för att uppfostra en läkare«

Evelina Rosenqvist har ett tråkigt besked att lämna till en patient och funderar över två händelser som på olika sätt har gett henne verktyg att hantera situationen. (3 kommentarer)

»Överväldigad … grät jag några tårar på läkarexpeditionen.«

»Överväldigad av det ofattbara som är vårt liv … grät jag några tårar på läkarexpeditionen.«

»Jag tog mitt ljusblå stetoskop med mig in för att konstatera att han inte längre fanns. Lika blått var stetoskopet, som jag var grön i yrket.« Mikaela Winderud berättar i sin krönika om första gången hon behövde fylla i ett dödsbevis. (5 kommentarer)

»Utskrivningsklar«

»Och nu är du utskrivningsklar«

» … jag kommer inte längre att vara inskriven på universitet, jag kommer inte längre att få allt det jag ska lära mig under terminen serverat på ett fat i form av kursmål, och jag kommer inte längre att kunna hävda att jag inte har något medicinskt ansvar.« Läs Sophie Cervins krönika om att vara nyexaminerad läkare. (1 kommentar)

»Du måste läsa de ryska författarna!«

»Jag kanske ska läsa de ryska författarna ändå«

»Hon föll i sommarhuset i norra Värmland. Därefter hade hon stängt huset, gått några kilometer till lokalbussen, tagit tåget från Karlstad och promenerat från centralstationen och hem.« Jacob Fricke berättar om en energisk patient som får honom att se nya saker, men som bara vill ha godkänt för att ta Alvedon så att hon kan få ro att läsa igen. (2 kommentarer)

»Jag hade velat vara med ända till slutet«

»Jag hade velat vara med ända till slutet, tänker jag«

»Jag bläddrar vidare till dödsannonserna. Är det något namn som jag känner igen, kanske en patient som jag ansvarat för?« Distriktsläkare Magnus Adern hittar en gammal patient bland dödsannonserna i tidningen. (1 kommentar)

»Det är det svåra … att jag inte vet hur mycket person som finns där bakom.«

»Det är det svåra med din tomma blick, att jag inte vet hur mycket person som finns där bakom.«

»Efter att jag undersökt dig är det egentligen inget kvar att göra. Kanske tänkte du som jag innan jag läste till läkare, att några få tabletter räcker för att dö. Det var som tur var inte sant, men jag hade fel om annat i stället. Som att saker alltid går att laga när de gått sönder.« Evelina Rosenqvist träffar en patient på akuten som kommit in med polisen. (2 kommentarer)

»På andra sidan läkarrocken«

»På andra sidan av läkarrocken«

»För mig som läkare har situationen lett till många frågor med djupa bottnar. Hur ska man kunna vara döende även på jourtid? Finns det tillräckligt med resurser för att klara av att vårda svårt sjuka människor i deras hem – både nu och med en åldrande befolkning?« Linnea Schmitz skriver i sin krönika om hur det är att vara anhörig i sjukvården, och samtidigt läkare, och vilka frågor det väcker i henne. (4 kommentarer)

»Man är helt enkelt tvungen att förhålla sig till släktsjukan …«

»I min familj blir många inte äldre än 30 år.«

»Vi står i en obduktionssal och den döda personen som ligger på bordet berör mig djupt. Det är inte naturligt att människor under 30 år dör av neurodegenerativa sjukdomar.« Karin Forsberg skriver i sin krönika om patienter hon träffat som är drabbade av ärftlig ALS.

Behöver sjukvården konstant förändring?

Kan sjukvården verkligen behöva konstant förändring?

Jonathan Ilickis morgonrutin hemma förändras ständigt med barnen, och han funderar över parallellen med sjukvårdens ständiga omorganisation: »Och det som är tydligt med barn är kanske det som är viktigt och svårt inom sjukvården – att veta när man bör omorganisera med små trevande iterationer, och när det är bäst att riva av plåstret direkt.«

»Plötsligt hör hon sin döda pappa tala …«

»Plötsligt hör hon sin pappa, död sedan många år, tala med henne.«

Nina Cavalli-Björkman träffar två patienter som berättar om sina övernaturliga upplevelser. »Som läkare kan man avfärda och argumentera emot. Extrem anemi och omtöckning, hypoxi och hyponatremi. Det är klart att man kan hallucinera då! Magiskt tänkande har ingen plats i beslut om medicinsk behandling. Och så vidare. Men jag säger ingenting av detta, jag säger överlag väldigt litet«, skriver hon. (1 kommentar)

»Verkligheten är inte den jag drömde om«

»Verkligheten är inte den jag drömde om«

»Jag har alltid velat bli läkare. Jag har alltid velat hjälpa. Jag är uppvuxen bland vårdpersonal och vet att det ibland förväntas att tänja på sina egna gränser, jobba över och ta av sig själv för att ge till andra. För att det är meningsfullt och i slutändan ger mer än det tar. Verkligheten i dag är inte den som jag drömde om«, skriver Sigrid Nilsson efter att ha jobbat en del på akuten. (3 kommentarer)

En så kallad »jävligt dålig dag på jobbet«

»En jävligt dålig dag på jobbet«

»Jag faller handlöst ned i samtliga fallgropar jag dagen innan lyckats undvika. Vägen till arbetsdagens slut är lång och kantad av mitt eget känsloregister jag ständigt försöker tygla.« Sarah Daag Jacobsen kämpar med en dålig dag på jobbet. (4 kommentarer)