»Jag kan inte döpa henne – jag är inte ens konfirmerad«

»Den fem dagar gamla flickan måste nöddöpas. På rapporten några timmar tidigare gissade den samlade expertisen att hon skulle få ytterligare några dagar. Men så fladdrar medicinen med sin godtyckliga slöja och flickan har hastigt blivit sämre.« (11 kommentarer)
»Jag arbetar kliniskt och älskar det – inga planer på att börja pendla till Milano«

»Sedan redogörs för enorma arbetsprojekt man rott i land och för barnens respektive framgångsrika karriärer.« Nina Cavalli-Björkman känner utanförskap på en storslagen fest och reflekterar över hur generna troligtvis styr de olika karriärvalen. (13 kommentarer)
»Ödmjukhet kanske är en av de viktigaste egenskaperna hos en duktig läkare«

Wilma Wirén träffar »Erik« med kroniskt trötthetssyndrom, som har erfarenhet av att bli illa bemött och ifrågasatt av läkare. »Postcovidforskningen kommer lära oss mycket. Sannolikt finns det många likheter med andra postinfektiösa tillstånd. Om Erik i stället hade drabbats i dag – hade bemötandet då blivit annorlunda?«, skriver hon. (6 kommentarer)
»Patientens önskan är grunden för allt«

»Utbildning, kunskap och behandlingsriktlinjer i all ära, men att respektera, se och lyssna in patientens önskan är grunden för allt. Att dela bördan och finnas där den dag och på det sätt våra medmänniskor behöver oss. Det är det läkargärningen ytterst handlar om.« (3 kommentarer)
»Det är kontrastrikt att vara doktor, vi får träffa både offer och förövare«

»I vår läkargärning hjälper vi alla lika utan undantag – så lyder våra etiska regler. Men det är svårt för våra patienter att ta upp gamla krigsbrott – det finns ju en risk att det förflutna hinner ikapp en.« Så skriver Henrik Nyström i sin krönika, där han berättar om en patient som varit krigare. (1 kommentar)
»... han hittade ett kryphål. 'Jag har köpt tre flaskor vodka!' ...«

För vissa har pandemin varit jobbigare än för andra. Som för Nina Cavalli-Björkmans patient som lider av både cancer och psykisk sjukdom med paranoida symtom. Men han hittar sina knep, som att hälla vodka i grannens brevinkast. (1 kommentar)
»I dödens väntrum blir läkekonsten levande«

Hematologen Anna Bergendahl Sandstedt tar ett sabbatsår, inser att hon behöver söka yrkets rötter och går till palliationen. »Jag landade i de meningsfulla samtalen, mötena som gör skillnad, och blev fem år äldre, fem år klokare, fem år bättre på att kommunicera, och jag vill tro att jag blev en sjuhelvetes mycket bättre läkare.« (4 kommentarer)
»Patienten såg sig om med flackande blick«

»Jag körde en bil med slitna däck med dåligt mönsterdjup på vinterväglag. Minsta rörelse i fel riktning kunde ge en kaskadrörelse i en riktning dit jag inte ville.« Agmall Sarwari får väga sina ord på guldvåg för att lugna en patient som inkommit till den psykiatriska öppenvårdsmottagningen. (3 kommentarer)
»Jag förstår plötsligt vilka biverkningar man kan orka för att få fötterna smorda«

Trots Nina Cavalli-Björkmans tveksamhet vill patienten gärna pröva cytostatika efter canceroperationen. Det går inte så bra, blir infektioner, men patienten lever upp och kommer glädjestrålande till mottagningen – många gånger. (3 kommentarer)
»Dags att dra fram ledarskap i ljuset«

»Hela sjukvården är en arbetsplats där beslut kan handla om liv eller död. En arbetsplats där olika professioner ska samarbeta i en komplex miljö som ständigt förändras. Samtidigt lyser ledarskap med sin frånvaro i många vårdutbildningars scheman«, skriver läkarstudenten Linus Ohlsson i en krönika. (1 kommentar)
»Bara en enda sköterska tog hennes livshistoria på allvar«

Henrik Nyström berättar en historia från det förflutna och resonerar kring lärdomar kring den: »Vi kan lära oss att patienter behöver träffa samma doktor upprepade gånger för att skapa sig en allians som kan bekämpa galenskapen. Att självmordsstatistiken tyvärr pekar åt alldeles fel håll när vårdkontakterna minskat eftersom vi så länge var upptagna med att bekämpa covid-19«. (10 kommentarer)
»Mycket skulle vara annorlunda om läkare sov bland sina patienter ibland«

»Det mesta jag lärde mig under min fem och ett halvt år långa grundutbildning har jag helt glömt. […] Däremot minns jag mycket väl känslan av att ligga i en sjukhussäng och känna de genomdränkta lakanen som var omöjliga att hålla spända, utan korvade sig som polyesterrep.« Jakob Ratz Endler spenderar två lärorika vårddygn på intensiven under sin utbildning. (3 kommentarer)
»Plötsligt säger han: ’Min fru har kört mig hit i dag. Hon är alkoholist’«

»Först förklarar jag vem jag är, varför jag tar den ordinarie doktorns plats. Mannen ser avvaktande på mig. ’Jag har gått på kontroller länge men inte sett dig här förut’, säger han.« Nina Cavalli-Björkman jobbar tillfälligt på en mottagning när en kollega är sjuk. En patient blir besviken över att inte få träffa sin ordinarie läkare, men öppnar sig plötsligt efter lite småprat. (2 kommentarer)