Olfaktoriska läkemedel passé – eller bra idé?

Olfaktoriska läkemedel passé – eller bra idé?

Anosmi som ett symtom hos vissa covid-19-patienter har ökat intresset för luktsinnet. Ett annat område som fått förnyad uppmärksamhet är varför skogens dofter tycks ha en välgörande inverkan på oss människor. Dofters medicinska påverkan har en lång historia och kanske också en framtid.

Katalin Karikó och historien bakom mRNA-vaccinet

Katalin Karikó och historien bakom mRNA-vaccinet mot covid-19

Sars-cov-2 har dödat cirka 1,9 miljoner människor i världen och tusentals i Sverige. Vacciner mot viruset har utvecklats med snabb och intensiv forskning och olika tekniker. Katalin Karikó är en av forskarna bakom mRNA-tekniken, som används för att framställa flera av vaccinerna mot covid-19. Med den här artikeln beskrivs hennes historia och vägen från grundforskningen till tillämpandet av färdiga vacciner.

När insulinbehandlingen kom till Sverige – via Danmark

Historien om när insulinterapin kom till Sverige – via Danmark

Insulinet upptäcktes 1921 och gavs med livräddande effekt till en första patient i början av 1922. Detta ledde 1923 till ett Nobelpris för de berömda pionjärerna i Kanada. Mindre är känt om hur insulinterapin kom till Sverige via tidiga kontakter med Danmark, där insulinproduktion startade våren 1923. Peter M Nilsson berättar historien bakom ett 100-årsjubileum. (1 kommentar)

Flygvärdinneavstånd i coronatider

Flygvärdinneavstånd i coronatider

Vi översvämmas av goda råd för att hantera pandemismittan. På nätet finns en uppsjö av råd som – utöver hygien – handlar om avstånd, och alla betonar de 2 meter som säkerhetsdistans. Det görs med bilder på måttband, hjärtan, blommor, bollar, cyklar med mera. 

Åtta ton uttjänta böcker blev medicinskt bibliotek

Uttjänta böcker blev medicinskt bibliotek i Kabul

Mer än åtta ton böcker blev det när svenska läkare och medicinstudenter vid alla lärosäten ombads donera sina avlagda fackböcker på engelska, franska och tyska. Johan Schubert skriver levande och personligt om uppbyggnaden av ett medicinskt bibliotek i Kabul och mötet med afghansk sjukvård på 1960-talet. (1 kommentar)

Ett år

Ett år

Ett minne En ångest En väntan Bara enstaka Vi kan öla Fira, trängas Några skidor Solkyssta kinder En respirator En till Etthundra Ettusen Etthundratusen En plastfilm framför ögonen Vi är säkra Ingen fara Bara lite plast oss emellan så går det säkert bra Sirenerna tjuter Inte hjärtinfarkt längre Inte bilkrock Nu är det andnöden Cyklar […]

Göms livets mysterier inom kvantfysiken?

Göms livets mysterier i kvantfysiken?

Kanske är matematikerna bättre på att predicera coronapandemins spridning än infektionsläkarna, skriver Hugo Lagercrantz med anledning av den vetenskapliga rangordningen, där filosofin, metafysiken och matematiken sedan Platons dagar hamnar högst och medicinen nära botten.

Vår mormorsmor födde sex tvillingpar

Mormorsmor födde sex tvillingpar

Vår mormor (född 1882) var äldst i en syskonskara om 14 barn. Efter henne kom fem tvillingpar på rad, sedan en flicka och slutligen ett sjätte tvillingpar.

Utmattande arbetspass på covidavdelning i USA

På intensiven intet nytt

Ett ständigt växlande mellan frustration och utmattning. Så går dagarna för läkaren Hezha Seradji-Aghdam på en covidavdelning i Cambridge, USA. Men efter ett 16-timmarspass på sjukhuset får han en personlig uppenbarelse som inger hopp för kommande arbetspass. (1 kommentar)

Tändstickan som gav arbetarna käkbensnekros

Tändstickan som gav arbetarna käkbensnekros

Redan på 1840-talet blev det uppenbart att tillverkning av tändstickor var förenad med fasansfulla hälsoeffekter. Effekten knöts tidigt till den vita fosforn. Här beskrivs en historia som visar att gammal kunskap kan vara av värde för att också förstå nutida fenomen. (5 kommentarer)

Framgångsrika virus – en del av evolutionen

Framgångsrika virus – en del av evolutionen i en global värld

Virus, ett ord för gift, kunde synliggöras först i början av 1940-talet med användning av det nykonstruerade elektronmikroskopet. Sedan dess har en rad virus upptäckts och utsatt människan för sjukdomsprövningar. Till slut kommer vi även att ha ridit ut coronapandemin, skriver Erling Norrby. (1 kommentar)

Snabb remiss till Göteborgs barnsjukhus 1954

Snabb remiss till Göteborgs barnsjukhus 1954

»Efter några dagar på Barnsjukhuset blev jag klädd i vitt från topp till tå, körd till operationssalen och sövd med eter. Den lukten glömmer jag inte.«. Barnläkaren Staffan Janson minns ett sjukhusbesök sommaren 1954. (3 kommentarer)

Stockholms skolors ungdomsmottagning stängd efter 50 år

Stockholms skolors ungdomsmottagning stängd efter 50 år

När ungdomsmottagningen »Rådgivningsbyrån för sex och samlevnad« öppnade 1970 anställdes en barnmorska på halvtid, men besöksfrekvensen ökade snabbt. Viktiga frågor var preventivmedel och att minska spridningen av könssjukdomar. Men många frågor utöver detta väcktes vid besöken, och Rådgivningsbyrån behövde en bredare inriktning för att kunna bli en instans dit skolungdomar kunde söka med vanliga frågor. (1 kommentar)

Barnläkaren som gav namn åt en sällsynt och ärftlig sjukdom

Barnläkaren som gav namn åt sällsynt sjukdom

Det är nu 70 år sedan den svenska barnläkaren Rolf Kostmann publicerade sina fynd om en tidigare okänd, dödlig, ärftlig neutropeni hos spädbarn. (2 kommentarer)

Munskyddets historia

Munskydd i historiskt perspektiv

Under covid-19-pandemin har världens länder tagit olika ställning till användandet av munskydd. Bo S Lindberg berättar munskyddets historia.

Flera läkare snuvades på Nobelpriset i litteratur

Flera läkare snuvades på Nobelpriset i litteratur

Efter en djupdykning ner i Svenska Akademiens arkiv har en forskargrupp hittat 13 läkarförfattare som nominerats till Nobelpriset i litteratur under åren 1901–1970.

Frågan om luftburen smitta stött och blött i över 2 000 år

Frågan om luftburen smitta har stötts och blötts i över 2 000 år

Hur smittar sjukdomar genom luften? Redan de gamla grekerna undrade över luftburen smitta, och än i dag är vetenskapen inte helt säker på hur smittspridningen påverkas av droppstorlek i aerosol, virusnivåer, avstånd, luftfuktighet och ventilation. Jon Edman Wallér, klinisk mikrobiolog, gör en idéhistorisk genomgång. (3 kommentarer)

Två uppskattade läkare i Bjuv

Två uppskattade läkare i Bjuv

I den gamla jordbruksorten och det framväxande industrisamhället Bjuv var klasskillnaderna stora vid tidigt 1900-tal. I Bjuv verkade två legendariska läkare, Carl Dilot och Yngve Jernmark, i många år under första hal­van av 1900-talet. De blev hela befolkningens läkare.

Martin Odin – folkhälsoförbättraren

Martin Odin – folkhälsoförbättraren

I boken »Göteborgsläkare« av Lars Öberg från 1961 finns en teckning av en leende medelålders herre i kostym, med ena handen i fickan, och i den andra ledigt hållande en rykande cigarett. Figuren, ritad av Magnus Strandqvist, föreställer läkarlegenden Martin Odin, på sin tid en av de största folkhälsoförbättrarna i sin landsända. (1 kommentar)

»Vi är kroppens slavar – men har också möjlighet att tukta kroppen«

»Vi är kroppens slavar – men har också möjlighet att tukta kroppen«

I vår tid regerar kroppen, vi är kroppens slavar, och den moderna läkekonsten medverkar till detta slaveri under kroppens behov, anser författaren, nestorn och folkbildaren Carl Göran Ekerwald. Professor Ingemar Ernberg och Börje Åkerlund, överläkare, har träffat honom för ett samtal om konsten att se hela människan.

1 2 3 47