»Ett barn som behövde och fick hjälp med kroppen, själen och tillvaron.«

»Ett barn som behövde och fick hjälp med kroppen, själen och tillvaron.«

En anteckning i kanten av en patientjournal blev orsak till grubbel ett halvsekel längre fram i tiden. Den dåtida patienten träffar läkaren av en slump i nutid och föreslår en diagnos. Göran Aurelius krönika berättar om en upplösning.

Medicinsk utbildning genom tre sekler

Bilderbok om medicinsk utbildning och forskning

Berättelsen om medicinsk forskning och utbildning som bedrivits vid universitetet i Lund sedan år 1668, då lärosätet invigdes, finns nu redovisad i Sydsvenska medicinhistoriska sällskapets årsskrift 2019, som nu anmäls i Läkartidningen.

»Men med handskar är trösten inte alls densamma«

Dikter i tiden: »… med handskar är trösten inte alls densamma«

Kina Nilsson, infektionsläkare, och hennes kollegor på Danderyds sjukhus, Stockholm, sattes på hårda prov i yrket när patienter drabbade av covid 19 började strömma in till avdelningen. Som distraktion och som en livlina till verkligheten bestämde hon sig för att skildra pandemins vardag genom att skriva en dikt om dagen. Några av dikterna publiceras i Läkartidningen.(6 kommentar)

»Lyssnar avundsjukt på äldre kollegor som inte bara är sjukdomsexperter«

»Jag lyssnar avundsjukt på äldre kollegor som inte bara är sjukdomsexperter, utan också människoexperter.«

Svårt för en ljusgrön ST-läkare att koppla ihop förnuftsbromsen med »Diagnos­maskinen«, skriver Gustav Brattström i sin krönika. Därför lyssnar han avundsjukt på äldre kollegor som inte bara är sjukdomsexperter utan också människoexperter. (12 kommentar)

»Vårt sätt att hitta kunskap är varken perfekt, snabbt eller lättförklarligt«

»Vårt sätt att hitta kunskap är varken perfekt, snabbt eller lättförklarligt«

För svårt sjuka i covid-19 är situationen ofta livshotande. Som läkare vill man gärna göra något – snabbt. Frestande att övervärdera resultat från observationella studier, utan randomisering. Men det är bättre att hålla huvudet kallt och följa protokoll för forskning, skriver Jonathan Ilicki i sin krönika.

»Varför gick jag till skolan med hög feber så ofta?«

»Varför gick jag egentligen till skolan med hög feber så ofta?«

Krig och kristider genererar hjältar – ofta helt vanliga människor som gör någonting storslaget eller ovanligt, deras handlingar är nästan alltid förknippade med risktagande eller fara för den egna personen. I pandemisjukvården i dag finns det gott om tillfällen till sådana självuppoffringar, skriver Evelina Rosenqvist i en krönika.

Förlossningsvård i krigets Jemen

Förlossningsvård i krigets Jemen

Charlotta Grunewald, till vardags senior överläkare inom gynekologi och obstetrik, Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm, åkte till sjukhuset Al Salam i krigets Jemen för att där arbeta som förlossningsläkare för Läkare utan gränser. Hon berättar i ord och bild om en lärorik insats. (2 kommentar)

Fett onödig information?

Behövs fett onödig information?

Det man inte visste att man inte behövde veta om fetma blir man gärna påmind om ifall man är forskare inom ämnet och listad i nyhetsflödet. Stephan Rössner berättar hur det kan bli. (1 kommentar)

»Störst av allt är allmänmedicinen«

Störst av allt är allmänmedicinen

Allmänmedicinen är tålmodig och god. Allmänmedicinen är inte stridslysten, inte skrytsam och inte uppblåst. Den är inte utmanande, häftig eller digital, skriver Magnus Isacson och höjer allmänmedicinen till skyarna.(12 kommentar)

»Nu är vi i rummet med en man som lider – och vi måste bestämma oss«

»Vi kan alla önska att vi inte hamnar här, men nu är vi i rummet med en man som lider …«

Flera läkare och två barn till patienten står vid sjuksängen på akutmottagningen i det lilla sjukhuset vid den stora sjön. Det som pågår är medicin som det så ofta framställs i tv-serierna, men som det så väldigt sällan blir i verkligheten. Jakob Ratz Endler berättar i sin krönika om fattandet av ett beslut.(3 kommentar)

Kir-ass hos Napoleon

Nostalgitripp till Visby och minnen av kirurgen Napoleon

Femtio år senare, på en nostalgitripp ombord på M/S Gotland, på väg från Nynäshamn till Visby, minns två pensionerade barnläkare en mycket mindre och gungigare båt 1969, som tog dem till Gotland för en månads assistenttjänstgöring i kirurgi hos kirurgöverläkaren Nils Gustaf Napoleon Schager på Visby lasarett.(3 kommentar)

»Laddar mentalt – jag har max sex minuter att göra ett intryck«

»Student in. Fotstatus, förhoppningsvis korrekt utfört. Knack-knack. Visselpipa. Student ut. Repeat.«

Som ansvarig för stationen »fotstatus« under medicinkursens OSCE-prov (»objective structured clinical examination«), i sällskap med en snäll patient som ställt upp för dagen, satt Sophia Rössner och såg ett axplock av en nära framtids svenska läkare passera i revy. Sina reflexioner kring upplevelsen meddelar hon i en krönika.(5 kommentar)

Kirurgen i Paris som gav namn åt »vikingasjukan«

Kirurgen i revolutionens Paris gav namn åt »vikingasjukan«

Den franska kirurgen Guillaume Dupuytrens liv var kantat av revolution, krig och medicinska utmaningar. Han levde för sitt kall, var uppskattad och beundrad – och gav namn åt »vikinga-sjukan«, i dag känd som Dupuytrens kontraktur. 

»Vi måste hjälpas åt och tänka som läkare, inte som specialister«

»Det känns helt rätt, vi måste hjälpas åt och tänka som läkare, inte som specialister.«

I pandemitider känns det rätt för specialister att bli läkare, kort och gott, och rycka in för att avlasta trötta kollegor. Så var det i rondrummet där teamet bestod av en infektionsläkare, en öron- näs- och halsspecialist, en onkolog och en klinisk forskare, berättar Nina Cavalli-Björkman i sin krönika.(2 kommentar)

Karantän betyder fyrtio dagars väntan

Karantän – fyrtio dagars väntan

Karantän. I dag lär de flesta känna till vad begreppet innebär. Men varifrån kommer ordet? Vad betyder det? Karin Lodin, läkare och PhD, Karolinska institutet, har undersökt historien.(1 kommentar)

»Vårt möte för 25 år sedan kom att spela en viktig roll även för hennes framtid«

»Vårt möte för 25 år sedan kom att spela en viktig roll även för hennes framtid«

Diplomet med en krokodil på hängde inramat på väggen i alla år, strax intill det stora promoveringsdiplomet. Utfärdaren av det förra dök upp plötsligt 25 år senare, nu som kollega. Tina Vilhelmsson berättar i sin krönika om ett oväntat möte.(3 kommentar)

Ska spridningen sjunka snart?

Ska spridningen sjunka snart?

Sjukdomen som smittat supermånga samhällsmedborgare stressade specialtjänstgörande ST-läkaren, som skriver: Ska spridningen sjunka snart?(3 kommentar)

Min akuta resa inom franska sjukvården

Min akuta resa inom fransk sjukvård

Min man gick ut för att söka läkare. Jag lyckades under tiden ringa 112 och förklara min situation. Jag fick höra »ne quitter pas« … Klara Sternik, pensionerad läkare, berättar om när hon hamnade på sjukhus i de franska alperna.

Sankta Corona – om ett ­aktuellt helgon

Sankta Corona – om ett dags­aktuellt helgon

Ett skrin bland katedralens reliker i tyska Aachen har, enligt nyhetsbyrån Reuters, nyligen plockats fram för att förevisas i sommar – om nu inte restriktioner för folksamlingar på grund av covid-19 lägger hinder i vägen. I skrinet finns kvar-levor som påstås tillhöra Sankta Corona, möjligt skyddshelgon även för smittsamma sjukdomar. Om man väljer att tro på dem som påstår det.

Svensk klassiker om psykosomatiska barn

Svensk klassiker om psykosomatiska barn

En klassisk bok om barn och psykosomatik har givits ut i sin tredje upplaga. Skriven av 10 kunniga yrkespersoner inbjuder den till långsam och eftertänksam läsning för läkare, sjuksköterskor, psykologer, socionomer och andra som arbetar med barn och ungdomar, anser Läkartidningens recensent.

1 2 3 75