Dialysens utveckling ingen enmansshow
»Den konstgjorda njuren« brukar tillskrivas lundaläkaren Nils Alwall, men i en nyligen publicerad artikel visar Nils Hansson och medarbetare att Alwalls kollegor från Estland och Lettland, Lembit Norviit och Adolfs Martins Steins, spelade en stor roll i forskningen. (3 kommentarer)
Fattig-Sverige gjorde sig påmint i torpet långt inne i skogen
»Våren 1975 gjorde jag mina sista AT-läkarmånader på en vårdcentral mellan Göteborg och Trollhättan. Någon gång i slutet av mars hände något som med ens satte mig tillbaka till det gamla fattig-Sverige«, skriver Staffan Janson, pensionerad barnläkare i Karlstad. (2 kommentarer)
Framväxten av den moderna virologin inom Sverige – del 2
Under 1950-talet och framåt tog virologin i Sverige sina första steg mot de högteknologiska tillämpningar som karakteriserar dagens diagnostik och vaccintillverkning. En biologisk vetenskap blev alltmer biokemisk. Erik Lycke och Erling Norrby fortsätter att berätta om virologins historia i Sverige. (1 kommentar)
Brev: »Det kollegiala sveket gjorde så ont«
»Under en svår tid i mitt yrkesverksamma liv som läkare blev jag sjuk och behövde hjälp av den sjukhusanknutna vården. När stödet uteblev kände jag mig enormt övergiven.« Läkaren Tina Vilhelmsson skriver ett brev till Läkartidningen om ett kollegialt svek som gjorde ont. (2 kommentarer)
Medicinska riksstämman – en epok i fortbildningen av läkare
I många år stod den medicinska riksstämman för en stor del av läkarnas fortbildning i Sverige. Stephan Rössner, tidigare generalsekreterare, ger här en tillbakablick på stämman från starten för 80 år sedan till när den gick i graven. (2 kommentarer)
En historisk skräckis – doktor Robert Knox och likskandalen
Under upplysningstiden i Edinburgh var de anatomiska skolorna i desperat behov av kroppar till undervisningen. Behovet översteg vida tillgången. Två irländska byggarbetare hade dock en lösning på problemet, som försatte staden i skräck. (7 kommentarer)
Albucasis – kirurgen som upptäckte det mesta – före andra
Albucasis gjorde stora insatser för kirurgin och andra delar av läkekonsten under 900-talet, men i dag är han i stort sett bortglömd. Instrument som han utvecklade används än i dag, men många av metoderna han utvecklade har senare tillskrivits andra läkare. Anders Jeppsson har djupdykt i de källor som finns om Albucasis. (2 kommentarer)