Det har kommit ut en sjätte upplaga av »Ortopedisk grundbok«, som i rakt nedstigande led härstammar från den legendariske lundaprofessorn Gunnar Wibergs bok från 1970. Boken är skriven på ett lättförståeligt språk och kräver av läsaren endast en grundläggande nivå av förkunskaper. Att den genomgående är skriven som löpande text, samt att nivån är så pass grundläggande, gör att den med fördel går att läsa från pärm till pärm för att snabbt skaffa sig en överblick över det ortopediska landskapet. Trevlig är också den inledande ortopediska ordlistan.
Boken är uppdelad i fyra delar. Den första, »Ortopediska sjukdomar i översikt«, har höga ambitioner och innehåller kapitel om såväl infektioner som tumörer i mjukdelar och skelett. Förenkling och översikt är det viktigaste för novisen. Kanske skulle man vinna på att exkludera de mer sällsynta tillstånden — just i en grundbok. Det finns också ett relativt omfattande avsnitt om ledsjukdomar, med tonvikt på reumatoid artrit, jämte ett kapitel med »övriga« sjukdomar. Amputationer och proteser behandlas kortfattat men koncist.
Mer matnyttiga för nybörjaren är avsnitten om trauma och de specifika organavsnitten – ett upplägg som passar en bok i detta format och omfång bättre. Ambitionen är naturligtvis att ge en översikt snarare än specifika behandlingsråd, men några av illustrationerna förefaller föråldrade — exempelvis balanserade sträck för femurfraktur hos vuxna, och upphängningsanordning för instabila bäckenfrakturer används väl knappast längre, inte ens i mer avlägsna delar av riket. Men kapitlet lyckas ändock med att förmedla en grundläggande och medryckande exposé över olika behandlingsmöjligheter. En klar brist är dock att osteoporos — ortopedins kvantitativt största problem — nämns på bara några få rader. Fraktur är som bekant den enda kliniskt relevanta effekten av benskörhet, och alla som sysslar med frakturbehandling måste ta sitt ansvar för att minska patientens risk för att få fler frakturer.
Grundboken i ortopedi är som sagt en grundbok och kan rekommenderas för den studerande i olika vårdprofessioner som vill skaffa sig en snabb översikt över ämnet. Ett genomgående och tilltalande drag är de enkla och informationsrika teckningarna, som är värdefulla för den som börjar studera ett ämne. De fastnar på näthinnan bättre än sofistikerade anatomiska planscher och flertalet kliniska fotografier.
Sammanfattningsvis anser vi att författarna lyckats väl med sin ambition att erbjuda en berättande introduktion till det ortopediska fältet. Boken är lättläst och lättfattlig och ger i relation till bokens omfång en bred grundkunskapsnivå. Men kanske skulle boken få ännu större pedagogiskt värde för novisen om man kortade ner den ytterligare. Less is more!
