»Etik och genteknik. Filosofiska och religiösa perspektiv på genterapi, stamcellsforskning och kloning« är en bok som är representativ för vår situation idag vad gäller medicinska framsteg och vår brist på självsäkerhet inför hur vi skall hantera dem. Mer specifikt behandlar den de tre gentekniska begreppen genterapi, stamcellsforskning och kloning med utgångspunkt i tre av de stora världsreligionerna – judendom, kristendom och islam, men även i ett sekulärt perspektiv. Boken speglar detta pedagogiskt i sin uppbyggnad med fyra kapitel med var sin kapitelförfattare, som var och en tycks vara noga utvald för sin uppgift.
Utöver beskrivningen av olika synsätt på genteknik ges också en mer allmän bild av sekulära och religiösa perspektiv på vad det är att vara människa: vårt värde och våra begränsningar. Detta ställs även i en historisk belysning, så att ett sammanhang erhålls och läsaren får en bas för tolkning av uttalanden från religiösa och icke-religiösa auktoriteter.
Syftet med boken förstås vara att ge en etisk bakgrundsbeskrivning för de skiftande slutsatser olika idétraditioner kan nå när det gäller modern genterapi. I den finns t ex diskussionen om att »leka Gud«, frågan om när i utvecklingen från embryo man räknas som människa och vilka hennes kännetecken är. Boken är tydligt redovisande till sin karaktär, med gott om referenser. Den lämnar för en lekman – som undertecknad – en känsla av att ha fått en struktur att förhålla sig till. Vad som dock skulle ha varit intressant vore om man hade fått ta del av också hinduismens och buddhismens tankar och resonemang i detta ämne.
Jag kan tänka mig att denna bok lämpar sig mycket väl både för den som är intresserad av just genterapi i relation till etik och för den som försöker vidga sin allmänbildning när det gäller bilder av människans roll och betydelse väl förankrade i vår västvärld och i några av de till antalet stora religionerna. Det är en förhållandevis lättläst bok, som utan att fördunkla genom förenkling bär sin läsare genom de annars ganska besvärliga frågeställningarna om när vår tillförskansade kunskap på genetikens område är tillämpbar.
