Gaston Backman tillskrivs den citerade repliken sedan han upptäckt en kvinnlig medicinare som i föreläsningsmörkret tagit fram en stickning.
Gaston Backman (1883–1964) blev professor i anatomi i Lund, men studerade ursprungligen i Uppsala. Familjen hade franskt påbrå. Professorn var enäggstvilling. Enligt skrönorna skall bröderna ha rationaliserat sin utbildning genom ett avancerat fusk: De tenterade två gånger i vartannat ämne.
Brodern Louis blev professor i farmakologi i Uppsala. Louis skulle senare som läkare och medicine doktor på hundratusentals Läkerolaskar intyga att »tabletterna var välgörande för talare, rökare och sångare«.
Gaston Backmans koppling till nazism och hans åsikter i rasbiologiska frågor har uppmärksammats medialt. Han var medlem i den öppet nazistiska föreningen Sverige–Tyskland. Lundaanatomerna var vid den här tiden alldeles särskilt intresserade av raser, speciellt den antropologiska delen av anatomin, där mätningar av skallar användes för att särskilja människoraser och deras egenskaper.
År 1935 kom Gaston Backman ut med sin populärvetenskapliga bok »Människoraserna och moderna rasproblem«. Backman är dessutom författare till den ökända artikeln om »negrer« i Nordisk Familjebok från 1913, där han bland mycket annat skriver att »negern har i regel klen begåfning och liflig fantasi«.
Den stora kraniesamlingen nyttjades för att påvisa förekomsten av nordiska skallformer – men försvann senare ut ur undervisningslokalerna.
Gaston Backman, 1883–1964, professor i anatomi.
