Karolinska institutet tar ett nytt grepp för att bland annat uppfylla universitetens tredje uppgift: den att sprida kännedom om forskningen och att samverka mer med omvärlden. Karolinska institutet University Press är ett bokförlag som drivs kommersiellt, böckerna säljs i bokhandeln och förlaget drivs som ett aktiebolag med Karolinska institutet Holding AB som ägare. I Sverige finns inget motsvarande bokförlag. Internationellt finns dock gamla och kända förlag knutna till universitet, sådana som Oxford University Press och Johns Hopkins University Press, vilka i viss mån tjänat som förebilder.
– Den som idag drabbas av en sjukdom går förmodligen in på Internet för att söka information. Men det är mycket svårt att ta ställning till all information som finns på nätet. Ta exempelvis detta med PSA-test och prostatacancer: i den bok vi givit ut om prostatacancer vägs för- och nackdelar mot varandra av framstående forskare på området, och läsaren kan förstå varför exempelvis screening inte införts i full skala.
Hans-Olov Adami är redaktör för boken »Prostatacancer«. Det är viktigt att vi har de främsta forskarna på området med som författare, och därför ingår ibland forskare även från andra universitet, säger förlagschefen Cecilia Runnström.
– Böckerna ger möjlighet för patienter och anhöriga att bland annat förstå orsaker till sjukdomar, och även vilka val patienten har ifråga om behandlingsmöjligheter. Vi samarbetar också med patientföreningar för att nå ut med våra böcker.
Forskarna skriver själva, men samarbetar med medicinska redaktörer som förlaget knyter till sig. Det finns inget vetenskapligt redaktionsråd som beslutar om vilka ämnesområden som förlaget ska satsa på, det gör bolagsstyrelsen på egen hand.
– I styrelsen diskuterar vi olika forskningsområden och tänkbara skribenter. Det är bra om forskarna har skrivit populärvetenskapligt tidigare, att de verkar gilla att skriva och gärna att jag själv kan gå till biblioteket och ta del av vad de skrivit. Att skriva vetenskapligt är något helt annat, det är forskare skolade till att göra och det innebär inte automatiskt att man är en duktig populärvetenskaplig skribent, säger Cecilia Runnström.
Dessutom kommer det spontant in förslag på nya ämnen till förlaget, och även färdiga manuskript från forskare som vill sprida sin forskning, berättar hon.
– Det verkar finnas en stor benägenhet att vilja avsätta tid till detta bland forskare. Men vi måste också fråga oss vem som är målgruppen, finns det tillräckligt många potentiella köpare och finns det bra möjligheter att nå dem? Upplagan på framtida titlar kommer att variera beroende på patientgruppens storlek.
Det händer också att Cecilia Runnström själv besöker forskare som styrelsen anser bedriver en spännande forskning, och begär in ett synopsis som styrelsen sedan kan ta ställning till. Efter det att ett beslut om utgivning har fattats tar det upp till ett år innan boken finns färdig att ges ut.
– Hur lång tid som behövs innan boken är klar beror mycket på forskarens vana att skriva populärvetenskapligt. Snabbast än så länge var boken om reumatism, som skrevs av professor Johan Frostegård. Det tog sex månader från beslut till dess att det fanns ett färdigt manus. Men han har ju bl a skrivit två romaner tidigare, och är dessutom en flitig krönikör. Även professor Töres Theorell, författare till »I spåren av 90-talet«, är en erfaren författare, säger Cecilia Runnström.
Under hösten 2006 är ytterligare två titlar inplanerade, en om diabetes och en om Alzheimers sjukdom. 2007 planerar förlaget att ge ut 10–12 nya titlar, bland annat om multipel skleros, bröstcancer och dyslexi.
– Ännu har vi bara haft manliga skribenter, men vi har flera kvinnliga professorer på gång som författare till de böcker som är planerade, säger Cecilia Runnström.


Karolinska institutet University Press. Vi kommer med något nytt – fackböcker skrivna av forskare som vänder sig till patienter och anhöriga, säger Cecilia Runnström, förlagschef på det nystartade förlaget. Foto: Tom Martinsen.