Under en pågående senioruniversitetskurs i Assyriens och Babyloniens historia innehöll dagens undervisningsmaterial en intressant forntida sjukhistoria som jag gärna vill vidarebefordra.

Patienten hette Assarhaddon och var den »klene« sonen till Sanherib. Han föddes 704 f Kr, blev tronföljare 689 och regent över Assyrien och Babylonien 680 f Kr, men trots stora framgångar var han ingen lycklig man. Han led nämligen av en kronisk, mycket svår och tärande sjukdom som ingen av hans läkare kunde behandla annat än symboliskt. Det överraskande var förekomsten av »läkaranteckningar« på många bevarade kilskriftstavlor och som i korthet meddelar följande:
Assarhaddon led av upprepade sjukdomsattacker, som kom plötsligt, varade länge men gick över och åtföljdes av friskare perioder. Bland symtomen ingick feber, svaghet och aptitlöshet. Svårast var kanske att hudutslag och stora svullnader förfulade kungens yttre. Det mångåriga lidandet ledde till en djup depression.

Av hundratals bevarade kilskriftstavlor från läkare, exorcister, astrologer och andra kloka personer ser man att dessa oftast givit råd om att vädja till gudarna och att noga följa astrologiska tecken. En hel stab av stjärntydare sattes i arbete för att upptäcka tecken av terapeutiskt intresse.
Kungen själv upparbetade en allt större fromhet och följde noga de råd som hovexorcisterna gav. Men inget hjälpte.
Ett halvår efter att Assarhaddon deltagit i Egyptens erövring inträffade en fullständig månförmörkelse som förebådade konungens död, men han överlevde mirakulöst.
Efter flera veckors sjukdom tillfrisknade han plötsligt men gav sig snart ut på ett nytt krigståg i Egypten, där han dog efter elva års sjukdom 669 f Kr.
Vad var det han hade lidit av? Frågan uppmuntrade till att slå i läroböckerna med sikte på att finna en diagnos.

Diagnoser som lupus erythematosus disseminatus och Reiters syndrom har diskuterats tidigare men förefaller mindre sannolika. Samma gäller också lepra och elefantiasis. Däremot skulle sjukdomsbilden och förloppet kunna stämma med Kaposis hemorragiska sarkom.
Detta är en malignitet med hudtumörer och svullna körtlar (även i buken) och som förekommer framför allt hos män som är komna något upp i åren. Diagnosen är vanlig i just östra Europa men förekommer endemiskt också i Zaire och Uganda, då hos pojkar och unga män. Sjukdomen diagnostiseras numera även hos äldre män av judiskt ursprung i USA.

Kaposis hemorragiska sarkom förekommer i en aggressiv form med snabbt dödligt förlopp men också i en mera beskedlig form, där patienten kan leva i runt tio år även utan effektiv behandling (som idag är lokal strålterapi eller cytostatika).

Assarhaddons sjukdom kan mycket väl ha varit den kroniska varianten av Kaposis sarkom. Detta skulle i så fall vara det allra äldsta beskrivna fallet.


Assarhaddon704–669 f Kr. Regent över Assyrien och Babylonien. Idolbild från Zin föreställande härskaren som välmående och mäktig. I ena handen håller han ett koppel till två dvärgliknande fångar. Originalet finns i Staats Museum i Berlin. Foto: Ur Jack M Sasson. »Civilization of the ancient Near East«. Vol II.