Det metabola syndromet anses först beskrivet av Gerald Reaven i en Bantingföreläsning 1988. Det »syndrom X« som där avrapporterades kom Reaven själv att med åren fjärma sig från. Intressant är därför att den första beskrivning av sambandet mellan fetma och livsstilsrelaterade metabola förändringar, såsom hypertoni, typ 2-diabetes och dyslipidemi, kom mer än 60 år tidigare. Eskil Kylin, som var en professorskompetent internist, hade mikrocirkulationen vid hypertoni som sitt stora intresse och skrev en rad banbrytande arbeten på området, såsom den första monografin om hypertoni. Kylin var också intresserad av hyperurikemi och dess roll i dessa sammanhang. Citatet ovan är en översättning av hans på tyska publicerade funderingar över cirkulationsfysiologin vid hypertoni från 1922. Sin kliniska och vetenskapliga gärning utförde han i Eksjö, Jönköping och Stockholm.

Eskil Kylin var det yngsta barnet i en tolvbarnsfamilj från en bondgård i Västergötland. Liksom sin produktive far alstrade han en stor familj. Kylin var intresserad av jakt, skog och mark och skrev under pseudonym Erik på Moatorpet berättelser i Piraten-stil från detta skogsliv. Sin inställning till reproduktionsfysiologi beskrev han sålunda i en hyllning till hustrun: »…Bort med otillbörlig barnbegränsning och vårt folk skall kunna andas fritt och gå en lycklig framtid till mötes! Självsnöperi gör inget folk mäktigt och stort.«

Kylin hade varit militärläkare och var känd för strikt disciplin även i vården. Enskild ställning gällde även för patienterna i sängen, trots att Kylin såg ut som en rätt vänlig farbror i vit rock över en sliten kavaj med ett nött stetoskop. Möjligen hade han från tiden som militärläkare haft en poäng när han hävdade att man bäst kunde bedöma människans hälsotillstånd på hennes sätt att gå naken. När han tillämpade denna diagnostik på unga flickor i tolvsalar blev personalen upprörd, listor skrevs och en stormvind mot överläkaren uppstod. Kylin menade att metoden – som ledde till rättegång – varit nödvändig, »eksem kunde finnas överallt på kroppen och på den överbelagda kliniken fanns inga avskilda utrymmen«.

Kylin hade varit i blåsväder tidigare, sedan han anmält en kollega för att ha manipulerat med innehållet i privata patientjournaler. Därför väckte rättegången mot honom stort intresse, och resultatet blev att han måste lämna sin befattning 1946. När kolleger med ett medicinhistoriskt intresse idag gräver upp det metabola syndromets historia får Kylin en hedersplats, men mera på grund av sin vetenskapliga framsynthet än sina kliniskt dubiösa meriter.