»Introduktion till medicinsk statistik« är skriven av statistiker för att användas av icke-statistiker i t ex undervisningen i medicinsk statistik inom läkar-, sjukgymnast-, arbetsterapeut-, apotekar- och sjuksköterskeutbildningarna. Syftet med boken är att bibringa förståelse och kunskap i praktisk tillämpning av statistik, och tillämpningsexemplen är många och relevanta för dessa målgrupper.

Att ha en grundläggande förståelse för statistikens betydelse för uppläggning, genomförande och analys av olika typer av undersökningar är nödvändigt. En grundläggande kunskap och förståelse för statistikens möjligheter och begränsningar är en viktig förutsättning för bra undersökningar och forskningsprojekt. Slentrianmässig användning av statistisk programvara eller okritisk tilltro till tillrättalagda läroböcker skrivna av icke-statistiker kan bli förödande för den bästa av forskningsansatser.

Boken innehåller följande självklara avsnitt: beskrivande statistik, grundläggande principer bakom statistisk analys och intervallskattning (konfidensintervall) samt korrelations- och regressionsbegreppen. Unik är den gedigna genomgången med ett lättsamt språk. Begreppen beskrivs och illustreras i text, figurer och med utförliga beräkningsexempel, som är lätta att följa.
I texten finns insprängda råd, tips och påpekanden, som avslöjar att författarna är statistiker med mångårig erfarenhet av att arbeta med studenter och forskare inom medicinska tillämpningsområden.
Författarna har också tagit fasta på att målgruppen behöver kunskap och förståelse för moment som sällan finns i grundläggande statistikböcker.

Några av grundstenarna i statistik är sannolikhetsbegreppet och sannolikhetsfördelningar. De flesta har någon gång stött på begreppet normalfördelning. Varför är detta begrepp så viktigt i forskningen? Måste man sträva efter att ha normalfördelade data? Binomialfördelningen är den centrala sannolikhetsfördelningen för datamaterial som endast har två olika alternativ, t ex frisk/sjuk. Varför ska man veta detta? Läs boken!

Begreppen sensitivitet och specificitet är vanligt förekommande inom medicinsk tillämpning, likaså prevalens, incidens och odds. Eftersom dessa begrepp är tämligen okända för statistikstudenter kan detta kapitel utgöra en god introduktion för statistiker som vill ägna sig åt medicinsk statistik.
Analys av överlevnadsdata är också exempel på avsnitt som man inte hittar i grundböcker i tillämpad statistik, men i denna bok finns avsnittet, vilket är mycket bra.

Författarna tar också upp användning av kappakoefficienten för bestämning av enighet mellan par av bedömningar på en skala samt Bland–Altmans metod för bestämning av enighet hos kvantitativa data. Detta avsnitt är tunt och får betraktas som orienterande.
Boken saknar ett avsnitt om studiedesign, men har ett bra avsnitt om dimensionering av studier. Vad är power,
poweranalys, och hur bestämmer man stickprovsstorlek? Boken ger förklaring och praktisk handledning!

Boken har en del barnsjukdomar i form av några tryckfel och fel i facit, men detta stör inte helhetsintrycket. Den ger med sitt väl anpassade innehåll en mycket bra introduktion till tillämpad statistik, och uppgifterna erbjuder goda möjligheter till att pröva sina kunskaper.