Doktor Bruce E Ivins, en amerikansk forskare på antraxvaccin, tog sitt liv den 29 juli i år. Han väntade åtal från FBI för att år 2001 via brev ha spridit antraxsporer i USA. 5 personer avled, och 17 personer fick svåra infektioner men överlevde. En våg av panik för biologiska stridsmedel svepte över landet.
I oktober 2001 utlöstes den största brottsutredningen i USAs historia. Många myndigheter mobiliserades: FBI (Federal Bureau of Investigation), CDC (Centers for Disease Control and Prevention), NIH (National Institutes of Health), staternas hälsovårdsmyndigheter, polis och militär. Många tusen människor arbetade för att hitta smittkällan till antraxutbrottet. På senare år har 17 heltidsanställda inom FBI arbetat vidare.
Efter sju år anser sig FBI och justitiedepartementet vara övertygade om att forskaren vid USAs laboratorium för biologisk krigföring i Fort Detrick, dr Bruce E Ivins, var den skyldige. Anhållandet förväntades ske i augusti 2008. Den 29 juni tog han sitt liv utan att fallet blivit prövat i domstol.
Hösten 2001 följde massmedier utvecklingen intensivt. Skräckslagna människor över hela USA sökte sig till sjukvården och krävde att få antibiotikapreparatet ciprofloxacin. Två postarbetare avled. Några postkontor stängdes. Postväsendet lamslogs. Flera antraxkontaminerade brev beslagtogs. De var ställda bl a till den kände TV-mannen Tom Brokaw på stationen NBC, till ABC, en tidning i Florida, och till den demokratiske senatorn för USAs kongress, Tom Daschle, majoritetsledaren, och till en annan senator. Representanthusets personal flyttade ut från Capitol Hill. Senatens ledamöter däremot ville inte låta sig skrämmas utan blev kvar på Capitol Hill.
Post till Capitol Hill blev liggande kvar för dekontamination i tre veckor. Näsprov togs på tiotusentals människor som antogs kunna ha blivit utsatta för smitta och erbjöds ciprofloxacinprofylax. Speciella utryckningsteam i astronautliknande skyddsdräkter dekontaminerade arbetsplatser, postkontor och brevlådor.
Dekontamineringen av byggnader tog flera år. Ett postkontor var stängt i 26 månader, vilket kostade 130 miljoner dollar. Ett annat postkontor öppnades inte förrän i mars 2005 efter dekontaminering för 65 miljoner dollar. Rengöring av regeringsbyggnader kostade 41,7 miljoner dollar. Man använde rökning med klordioxidgas och även gammastrålning.
Först spekulerade man om att detta var ett terroristdåd iscensatt utanför USA. Vita huset pressade FBI på bevis att antraxattacken kom från al-Qaida eller från Saddam Husseins fabriker för biokemiska krigsmedel. Sådana samband nämndes av olika källor i flera år.
Man talade om »weapon grade«-typ av sporer, dvs sporer som förändrats så att de kan spridas som en aerosol, vilket i så fall kan ge upphov till den dödliga lunginflammationen. Uppgiften dementerades senare. Det var antraxsporer av enklare slag.
Endast ett antraxbrev innehöll så stor kvantitet, som »ett paket sötningsmedel«, att man kunde analysera antraxsporerna. Det visade sig vara en känd antraxstam, Ames, vilken man arbetade med på militärens laboratorium för biologisk krigföring i Fort Detrick i Maryland. Även andra laboratorier i USA hade fått stammen Ames från Fort Detrick, liksom sex laboratorier utanför USA. Laboratoriet hade arbetat med smittämnen för biologisk krigföring fram till dess att president Nixon 1964 beordrade att all forskning med biologiska stridsmedel skulle upphöra. 1971 förstördes förråden med »weaponized« antrax i aerosolform. Den militära biologiska forskningen växlade över till vaccinforskning och terapi. En konvention om förbud mot biologiska stridsmedel kom till 1972.
FBI gjorde en gärningsmannaprofil av en inhemsk forskare med tillgång till Amesstammen. Sannolikt var han bitter på myndigheterna och ville göra dem uppmärksamma på att ett terrordåd var möjligt och därmed bädda för mera resurser för vaccinforskning. Ett 10-tal forskare i Fort Detrick arbetade med antrax, men andra kunde ha tillgång till det.
Samtidigt som FBI behövde antraxforskarnas hjälp i utredningsarbetet var dessa också misstänkta för terrorism. FBI förhörde forskarna. Deras liv och arbete kartlades. De fick genomgå test med lögndetektorer. Deras laboratorier och hem genomsöktes. Deras datorer och utrustning beslagtogs. Många forskare fick sina liv förstörda. Tre pakistanska bröder fick lämna landet. En forskare söp ihjäl sig. Äktenskap sprack. Forskare blev paranoida och angav varandra. 2002 läckte allmänne åklagaren John Ashcroft ut namnet dr Steven J Hatfill, en renommerad forskare i biokemisk krigföring, och kallade honom för »a person of special interest«. Dr Hatfill hade tillgång till antrax i Fort Detrick och klarade inte tre tester med lögndetektorer. Det fanns andra indicier. Han blev arbetslös och begärde senare skadestånd av FBI. I juni i år tillerkändes han 4,5 miljoner dollar i skadestånd i en förlikningsprocess med justitiedepartementet.
Totalt 9 000 människor intervjuades på sex kontinenter. 6 000 platser undersöktes. 600 husrannsakningar utfördes.
Låt oss se tillbaka på situationen i USA vid tiden för antraxattacken i oktober 2001. World Trade Center-katastrofen hade just ägt rum den 11 september, iscensatt av terrorister med anknytning till terroristorganisationen al-Qaida. De flesta var från Saudiarabien. Ingen var från Irak. Händelsen chockade nationen. Folket bar sorg. Aldrig hade främmande makt i modern tid angripit USA på egen mark, bortsett från japanernas överraskningsanfall på USAs flotta i Pearl Harbor 1941. Amerikaner hade aldrig fruktat angrepp på egen familj och hem. USAs soldater har stridit i andra länder.
Anhopningen av antraxfall i början av oktober 2001 medförde att fruktan ansågs befogad för biologisk krigföring och terroristdåd med smittämnen. Händelsen satte djupa spår. Det blev upptakten till USAs satsning på en omfattande katastrofplan för att förbereda landet inför ett massförstörelsevapen. Rädslan för kärnvapen och biologiska stridsmedel ledde till USAs krig i Irak, iscensatt av president George W Bush utan föregående krigsförklaring av kongressen.
Militär personal i aktiv tjänst vaccineras mot antrax med ett vaccin med avdödade antraxbakterier. Dr Bruce E Ivins hade arbetat med att framställa ett bättre antraxvaccin än det som en vaccinfirma tillverkade. Efter antraxattacken bad FBI Fort Detricks forskare om assistans med analyser av prov, brev och pulver. Psykiskt sjuka människor skickade »copycat«-brev med socker och sötningsmedel. Dr Ivins fick i uppdrag att undersöka det vita pulvret, som innehöll antrax. Det anlände i speciella behållare för infektiöst material. När dr Ivins såg sporerna i dubbla plastpåsar lär han ha utbrustit till sin kollega: »These are not possible to weigh. They are just floating around.«
Dr Ivins samarbetade under alla år med FBI. Men FBI uppger att han vilseledde dem genom att ge FBI fel flaska med antrax. Först senare identifierades rätt flaska, som hade samma preparation av antrax som den som använts i attacken.
Veterans Administration (VA), som handhar militär personal och ger sjukvård till veteraner, dvs soldater som varit i aktiv tjänst, aktiverade sin egen bereedskapsplan (»emergency preparedness plan«). Som sjukhusepidemiolog under åren 1998–2004 i ett Veterans Administration Healthcare System (sjukhus för veteraner) i Michigan engagerades även jag. Jag undervisade personalen om antrax. Sjukhusapoteket tog hem ciprofloxacin. Som sjukhusepidemiolog fick jag vidareutveckla en beredskapsplan för samarbete med polis (vi hade tio poliser beväpnade med skjutvapen och skottsäkra västar för ett sjukhus med 160 bäddar!), mikrobiolog, sjukhusingenjör, intensivvårdsläkare, infektionsläkare, kirurg, anestesiolog och administratör samt stadens och statens smittskyddsenheter. 2002 tvingades jag att smittkoppsvaccinera viss personal efter ett dekret av president George W Bush, ett icke verklighetsförankrat eller klokt beslut. Ett slutet rum skapades med droppställningar, intravenösa vätskor, ciprofloxacin, vaccin mot antrax och smittkoppor, andningsmasker, skyddskläder etc. Det kom direktiv från Washington att luftintagen skulle placeras högre upp på sjukhusbyggnaderna, då man fruktade att antraxsporer skulle kunna distribueras via sjukhusets luftintag.
Efter sju års utredningar har FBI med nya forskningsmetoder lyckats genetiskt identifiera DNA från sporer från brevet och funnit att det är samma typ som omhändertagits från Bruce E Ivins som i den sista flaskan med antrax. Ivins beskrivs som en obalanserad man, som hade för vana att skriva till myndigheter och massmedier. Man fann förvirrade e-mejl. Han hade motiv med sin oro över att hans antraxforskning inte gick bra. Nätterna innan antraxbreven postades arbetade han sent utan att kunna redogöra för varför. Det fanns tryckfel på de utsända breven som kunde fås endast på vissa postkontor, vilka han besökte.
Begick han självmord för att rättvisan hunnit i fatt honom? Eller drevs han på grund av 18 månaders intensiv övervakning till dryckenskap, depression, vistelse på psykiatriska sjukhus och sammanbrott, då han nyligen hotade att mörda sin socialarbetare, och slutligen till att begå självmord? Pressen på Bruce E Ivins, på hans hustru och hans två adoptivbarn, 24 år, måste ha varit ohygglig. FBI ska ha visat dottern bilder på antraxoffren och försökt förmå sonen att lämna ut sin far.
Medan dr Ivins’ begravning pågick onsdagen den 6 september 2008, informerades antraxoffer och deras anhöriga av FBI chefen själv, Robert S Mueller, om de bevis man anser sig ha för att han var mördaren. FBI synes övertygade om att man löst mysteriet med antraxbreven, som svepte en våg av fruktan för bioterrorism över landet.
Andra forskare, och även politiker, betvivlar att FBI har nog bevis mot dr Ivins. De begär klara bevis för vilka nya genetiska metoder man använt och på vilka grunder FBI känner sig övertygade om att dr Ivins ensam är den mördare som skulle ställas inför rätta med risk för dödsstraff om han blev fälld. Fallet har inte prövats i domstol.
Idag arbetar 14 000 människor i 400 laboratorier i USA med s k »utvalda smittämnen«. Michael Greenberger, chef för det nyskapade Center for Health and Homeland Security vid universitetet i Maryland, har sagt sig vara övertygad om att de enorma summor som man spenderat på skydd mot bioterrorism har gjort nationen bättre rustad för en attack.
Klart är att den beredskap som man byggt upp, informationen och de beredskapteam (»emergency preparedness teams«) som varje sjukhus, stad och stat nu har, har gjort nationen bättre rustad att möta en naturlig epidemi. Vi såg att USAs beredskap fungerade inför hotet om ett utbrott med SARS (severe acute respiratory syndome). Å andra sidan var handhavandet av naturkatastrofen Katrina, som slog till år 2005 mot sydstaternas kust, utomordentligt dåligt. Människor är fortfarande hemlösa, arbetslösa och saknar sjukvård.
Förmår den utökade bioforskningen att skydda oss bättre mot bioterrorism? Eller är det, som jag fruktar, större sannolikhet för att antraxsporer eller något annat smittämne av misstag eller med vilje åter ska spridas till befolkningen?
Antraxbreven svepte en våg av fruktan för bioterrorism över USA. Foto: IBL Bildbyrå
