Äntligen! Det är min första spontana reaktion när jag får den nya obstetrikläroboken i min hand. Och jag lär inte vara ensam om den reaktionen bland kolleger runt om i landet.
Sedan Sam Brodys klassiker »Obstetrik och gynekologi« kom i tryck första gången har det gått 38 år. Den blev snabbt en succé och gavs ut i nio upplagor, den sista kom 1993.
Obstetrik är ett stort område där det händer mycket och det har varit ett stort tomrum efter Brodys lärobok.
Den nu aktuella boken är en omfattande lärobok, som kommit till genom ett samarbete mellan specialister inom såväl kvinnosjukvård som närliggande specialiteter. Författarpresentationen innehåller 78 namn, de flesta läkare eller barnmorskor.
Innehållet är heltäckande och beskriver allt från konceptionen, inklusive tidig embryonal utveckling, till det nyfödda barnets riskfaktorer avseende vissa folksjukdomar.
Förutom de förväntade kapitlen om normala och avvikande förlopp under graviditet, förlossning och puerperium finns även kapitel om till exempel livsstil hos den gravida kvinnan innefattande bland annat rökning, alkohol och droger.
Dessutom har etiska överväganden fått en plats i boken, vilket är glädjande då det ständigt introduceras nya metoder inom till exempel fosterdiagnostik och fosterterapi, och detta ställer krav på etisk lyhördhet hos vårdgivaren. Juridiska aspekter är också ett mycket välkommet tillskott, där frågor som »Är den gravida kvinnan och det väntande barnet en eller två patienter?« tas upp.

Flera kapitel lämnar i sin referenslista även hänvisning till aktuella webbsidor som till exempel den utmärkta www.infpreg.se, som är ovärderlig för dem som handhar gravida kvinnor med olika infektioner.
Kapitlen är överlag mycket välskrivna, och faktainnehållet baseras nästan uteslutande på aktuell evidens. I kapitlet om förlossningsinduktion anges dock att prostaglandin E1 (misoprostol) mest används i »utvecklingsländer« och att preparatet inte är registrerat för detta ändamål. Det är sant att misoprostol inte är registrerat för förlossningsinduktion. Det är det inte heller för abort men används ändå. »Off-label«-användning är vanligt inom gynekologi och obstetrik. Till exempel betametason är vi så vana vid att använda för att stimulera lungmognad vid prematuritet att de flesta knappt reflekterar över att preparatet inte är registrerat för den indikationen.
Det föreligger en hel del upprepningar, men det är kanske svårt att undvika med så många författare, dessutom kommer nog boken att huvudsakligen användas som uppslagsverk.
Ett särskilt omnämnande måste man ge till bokens illustratör, Jeanette Engqvist. Hennes illustrationer är fantastiskt välgjorda och pedagogiska och bidrar därmed till bokens läsbarhet.

För att sammanfatta så är detta en mycket lyckad lärobok i obstetrik, skriven av de mest kunniga inom området. Den håller överlag en mycket hög vetenskaplig kvalitet och kommer tveklöst att snabbt bli en »bibel« inom området.
Som referenslitteratur bör den finnas på varje förlossningsklinik och för ST-läkare blir den oumbärlig. För läkarstudenter är den också ett viktigt tillskott även om den kanske är väl omfattande och dyr. Dessutom behöver studenterna en motsvarande bok i gynekologi.