Denna bok är tänkt som en handbok för den inom kirurgin oerfarne läkaren som går jour på en akutmottagning. Den är följaktligen också utgiven i ett »fickvänligt« A5-format och med mjuka plastade pärmar.
Innehållet är fördelat på 18 olika kapitel. Dessa täcker in de flesta symptomgrupper för vilka patienter söker vård på en kirurgisk akutmottagning. Dessutom finns några kapitel med kortfattad information om de vanligast förekommande röntgenundersökningarna, endoskopierna samt praktiska tips för sårbehandling, katetersättning etc. Vidare finns ett kapitel om de basala principerna för vätskebehandling, ett kapitel tar upp speciella aspekter vid behandling av barn och ett kapitel handlar om preoperativ bedömning samt praktiska förberedelser inför operation.
Boken är skriven i kompendieform, vilket är en förutsättning för att kunna täcka in ett så brett ämnesområde i en bok som går ned i fickan. Självfallet hade det varit lätt för författarna att låta boken expandera volymmässigt genom att mer i detalj redogöra för möjliga alternativ till föreslagna behandlingsriktlinjer. De skriver dock själva i förordet att »erfarna kollegor och bakjourer kan ha andra uppfattningar om diagnostik och behandling. Handlar du enligt bokens principer handlar du dock inte fel!« Jag håller med om den sammanfattningen.
Handboken är kort och koncis och ger handfasta råd till den oerfarne kirurgen för hur de vanligaste patientkategorierna ska hanteras akut. Dessutom uttrycks redan i det första kapitlet att det är en självklar rättighet för den oerfarne att kunna fråga mer erfarna kollegor om råd, en sanning som inte nog kan understrykas.
Jag tycker också att författarna förtjänar beröm för att de på flera ställen i boken understryker vikten av att ett professionellt förhållningssätt innehåller både empati och respekt för patienten, inte minst vad gäller både de yngsta och de äldsta av våra vårdsökande.
Självfallet finns det detaljer i handboken som kan diskuteras och ifrågasättas. Det är till exempel ett kontroversiellt uttalande att hävda att akut operation av misstänkt intracerebral (traumatisk) blödning inte får fördröjas av röntgendiagnostik. Det är nog få av landets neurokirurger som skulle vara beredda att »provborra« en skalle utan föregående CT.
Detta är dock petitesser i sammanhanget – den grupp boken riktar sig till skulle ändå knappast självständigt ta ett sådant beslut.
Sammantaget fyller boken väl ett behov av handfasta och praktiska råd till den som själv ska bedöma och handlägga ett akutkirurgiskt klientel på en akutmottagning (eller en jourcentral) och själv saknar större erfarenhet. Den kan varmt rekommenderas att stoppa ned i fickan på den avsedda målgruppen.
