Hur kommer det sig att var fjärde kvinna och var tionde man i USA har genomgått sterilisering, den vanligaste metoden för familjeplanering i det landet? I Europa är det endast Holland och Finland som ännu når höga tal. I Sverige, där sterilisering var en tillkämpad rättighet med lagen om sterilisering 1975, är den i dag inte så mycket efterfrågad utan nedprioriterad av hälso- och sjukvården. Flera landsting lägger betydande avgift direkt på patienten för steriliseringsoperation.
I världen har sterilisering, framför allt av kvinnor, svarat för 40 procent av fertilitetsnedgången under 1900-talet. Den amerikanske historikern Ian Dowbiggin ger det amerikanska perspektivet på sterilisering som preventivmetod på 1900-talet.
Författaren tillhör inte de moralistiska historikerna. I stället är boken en beskrivning och analys av sterilisering i olika tider och samhällen, med motsatsparen paternalism och autonomi, överhetsövergrepp och reproduktiv rättighet, tvång och frivillighet.

Boken börjar med Francis Galton, som utifrån Lamarck och Darwin utvecklade eugeniken. Den negativa eugeniken var en dominerande tankeströmning i västvärlden i början på 1900-talet. Steriliseringen skulle vara ett instrument att förhindra mentalt och fysiskt handikappade, psykiskt sjuka, minoriteter, kriminella och fattiga att skaffa barn. Men det mest avskräckande exemplet, Nazitysklands tvångssteriliseringar av 400000 människor, var början till slutet på den negativa eugeniken.
Parallellt med tvång och övergrepp växte rörelsen av kvinnorättsaktivister som förespråkade sterilisering och aborter som reproduktiva rättigheter. Denna rörelse kvästes i Nazityskland men växte fram allt starkare i USA och andra delar av västvärlden som en del av den kvinnliga frigörelsen. Dowbiggin anför Skandinavien som exemplet där frivillig sterilisering redan på 1950-talet blev en del av välfärdssamhället och emancipationen.
I USA skulle det dröja till 1990-talet innan sterilisering blev en fullt tillgänglig familjeplaneringsmetod. Under flera decennier motsatte sig katolska kyrkan, och läkarna var obenägna. Politiskt var det federala stödet för sterilisering också ifrågasatt. Malcolm X menade att det var en komplott för att hålla nere de svarta, medan förespråkarna hävdade att det federala stödet handlade om att ge de fattiga en möjlighet som redan var tillgänglig för dem som kunde betala.

Ödesfrågan om mänsklighetens överlevnad tog fart efter andra världskriget med böckerna »Road to Survival« av William Vogt (1948) och »Vår plundrade lanet« av Fairfield Osborn (1948).
Böckerna handlade om jordens knappa resurser, befolkningsökning och miljöförstöring, och skulle följas av Rachel Carsons »Tyst vår« (1962), Paul R Ehrlichs »Befolkningsexplosionen« (1968) och Bill McKibbens »Maybe one« (1998). Deviserna löd: »breeding ourselves to death«, »defusing the poverty bomb by defusing the population boom«, »stop at two«, »slow population growth and prevent global warming.« I denna idéströmning skulle sterilisering bli en metod för att bromsa befolkningsökning.

Organisationer som International Planned Parenthood Federation (IPPF) och Population council skulle komma att ha världen som arena. Födelsekontroll blev en prioritet för den amerikanska utrikespolitiken från tidigt 1960-tal. Målsättningen var att påverka den demografiska strukturen med långsiktig intervention i de fattiga länderna: »No nation had ever set in motion a foreign-policy initiative of such magnitude.«
I Puerto Rico skulle var tredje gift kvinna vara steriliserad 1970. Världen över skulle gränserna bli otydliga mellan frivillighet, påverkan med belöningar, och tvång.
I Indien slutade det med undantagstillståndet 1975–77. Steriliseringspolitiken kom sedan att fördömas vid FNs befolkningskonferenser i Bukarest (1974) och Kairo (1994).

Dowbiggin avslutar med utsikterna för detta sekel. Utmaningarna blir inte mindre med tanke på rättighetsfrågor, etik, demografi och det överskuggande hotet om den globala uppvärmningen. Västvärlden och Kina ligger under fertilitetstal 2 och möter nu »birth dearth« och »grayboom«. Indien och Kina har en skev könsfördelning hos unga vuxna på grund av kvinnodiskriminering som i decennier tillämpats med abortering av flickfoster.
I USA har eugeniken blivit en del av föräldra-autonomin »to insure for their descendents the best genetic endowment«. De alltmer förfinade fosterdiagnostiska metoderna blir en del av den fria marknaden.

Sterilisering som dominerande familjeplaneringsmetod är på väg att bli en historisk parantes. Till och med fattiga landsbygdsområden i Sydafrika når i dag fertilitetstal under 2, vilket har att göra med fri tillgång till preventivmedel. I Sverige bör sterilisering som metod värnas. Den försvarar sin plats som ingrepp på medicinsk indikation och som reproduktiv rättighet för dem som efterfrågar den.
Boken kan rekommenderas för läsare intresserade av familjeplanering, demografi och rättighetsfrågor.