Outtömlig idéspruta, konstnär och läkare

Kultursidans artikel om Salieri och Mozart i det här numret av Läkartidningen illustreras med konstnärliga teckningar av Magnus Stenstam, till sin pensionering läkare i Eskilstuna. Teckningarna har några år på nacken, de finns återgivna i boken »Doktor Stenstams samlade huvudverk eller Noteringar från föreläsningar och röntgenrondermed en eller annan insterstitiell teckning«, utgiven 1994 i en samlarupplaga på 500 numrerade och signerade exemplar.
I boken finns ett smakprov på Stenstams karaktäristiska figurer, ofta monsterliknande eller rovfågelslika väsen med mänskliga attribut. Vid sidan av dessa finns skämtteckningar med ett myller av figurer framställda på ett mångsidigt bildspråk – ibland kompletta rebusar att begrunda och lösa. Vissa av Stenstams teckningar tar med åskådaren på en sär­egen och personligt färgad upptäcktsfärd i sjukhusens och den medicinska forskningens värld.
Som medicinare i Lund på 1960-talet hamnade Stenstam »i spexeriet« och gjorde affischer och scenbilder, parallellt med verksamhet som sporadisk tecknare i kårtidningen Lundagård. Han samarbetade också under nio år med »Piratens talesman Helmer Lång«, bas för Karnevalens konst­utställning. Lång beskriver Stenstam som en outtömlig idéspruta utan hejd på den konstnärliga skaparviljan.
Magnus Stenstams konstnärskap fortsatte även under åren som yrkesverksam läkare. Torrnålsgravyr, arbete med kopparstick, målning i olja och tempera – »när min ganska petiga tecknarstil tröttade ut mig«. Resultatet av dessa års produktion visades upp vid några utställningar på olika ställen i Västsverige på 1990-talet, och några bilder publicerades (till upphovsmannens stora förvåning och glädje) i en parisisk konsttidskrift, »Eter«.
I förordet till samlarupplagan skriver Magnus Stenstam att vissa av hans bilder avser att »… skämta med någon person eller kanske oftare en företeelse …«, medan »… andra kanske endast försöker beskriva former, skuggor eller dagrar«. Några av bilderna har försetts med en titel eller en kort text, men ibland får bilden stå för sig själv, utlämnad till åskådarens egen tolkning.