Medline är den medicinska databasen vid NLM (National Library of Medicine) i USA och utgör den digitala versionen av Index Medicus, där innehÃ¥llet i medicinska artiklar har registrerats sedan slutet av 1800-talet [1]. Digitaliseringen omfattar Ã¥ren 1946–2013. Cirka 5 600 tidskrifter indexeras, frÃ¥n bÃ¥de kliniska specialiteter och medicinska grundvetenskaper. Medline omfattar mer än 22 miljoner referenser och ökar Ã¥rligen med närmare 800 000. Antalet artiklar som varje Ã¥r har registrerats i Medline ger ett kvantitativt mÃ¥tt pÃ¥ den medicinska forskningsaktiviteten. Den successiva ökningen av antalet artiklar i Medline ger därmed en bild av den medicinska vetenskapens expansion. Vi har valt att beskriva utvecklingen under de 60 Ã¥ren 1952–2011. Medline är en enastÃ¥ende resurs som alltid är tillgänglig. Man söker Medline via den sökbara databasen PubMed som innehÃ¥ller nÃ¥got fler referenser än Medline. I artikeln ovan har vi utarbetat en enkel manual för sökning av PubMed/Medline.

Studier om en vetenskaps utveckling hör hemma inom ämnesomrÃ¥det sciento­metri, med underavdelningen biblio­metri. Tillkomsten av de stora digitala databaserna har gjort det möjligt att enkelt samla in bibliometriska data. FrÃ¥n Medline kan man t ex fÃ¥ fram antalet referenser (citations) till nya medicinska artiklar för varje Ã¥r. En föregÃ¥ngsman inom scientometri och bibliometri var Derek de Solla Price, som levde 1922–1983. Ã…r 1963 publicerade han boken »Little Science, Big Science«. En ny upplaga som kom 1983 [2] redigerades av ytterligare tvÃ¥ märkesmän inom scientometri: Robert K Merton och Eugene Garfield. Garfield är känd som grundaren av Science Citation Index, som är basen för begreppet impaktfaktor. de Solla Price hävdade att vetenskapen växer exponentiellt och att antalet vetenskapsmän och antalet vetenskapliga artiklar fördubblas med 10–15 Ã¥rs intervall. Vetenskapen kännetecknas därmed av »immediacy« (omedelbarhet).  Han ansÃ¥g t ex att av alla vetenskapsmän som nÃ¥gonsin har funnits, är 80–90 procent i livet just nu. Ett annat provokativt pÃ¥stÃ¥ende är, att en vetenskapsman i slutet av sin karriär kommer att finna att 80–90 procent av all forskning inom det egna omrÃ¥det har ägt rum under hans eller hennes aktiva tid.

Metod

Vi har valt att redovisa hur Medline har ökat under de 60 Ã¥ren 1952–2011. Vi har sÃ¥ledes uteslutit Ã¥ren närmast efter krigsslutet. De data som redovisas är antalet referenser (citations). Studien är sÃ¥ledes rent kvantitativ, och vi har inte försökt identifiera artiklar med särskilt stor betydelse. De sökinstruktioner som vi har använt Ã¥terges kursivt. Alla data har erhÃ¥llits genom sökning av databasen PubMed, dock med begränsning till de referenser som är indexerade i Medline [3]. (Siffror som redovisas kan ha ändrats nÃ¥got som följd av senare korrektion.) Sökningar av PubMed begränsas genom att olika »taggar« placeras efter söktermen, t ex [dp] för pub­liceringsÃ¥ret och [sb] för en subsektion inom PubMed. Som exempel visas den sökinstruktion som gäller för Ã¥r 1980: <medline[sb] AND 1980 [dp]> Antal träffar = 272 510. För perioden 1946–1965 har sökfrasen skrivits sÃ¥ att även innehÃ¥llet i databasen OldMedline ingÃ¥r.  Under perioden 2000–2011 har e-publicering före tryckningen blivit allt vanligare. Detta kan vara en felkälla i de fall där e-publiceringen kommer Ã¥ret före tryckningen. Samma artiklar kan dÃ¥ fÃ¥ngas in bÃ¥de frÃ¥n Ã¥r ett och Ã¥r tvÃ¥. För att undvika detta problem har vi använt de data, som finns i rutan »Results by year«, överst till höger pÃ¥ PubMed:s resultatsida. Ett exempel: Sökning av 2000:2011 [dp] AND Medline [sb] resulterar i ett stapeldiagram. Antalet referenser för varje Ã¥r kan sedan enkelt laddas ner till datorn. Med denna metod korrigerar sökmotorn eventuell överlappning.

Tidsintervall för en fördubbling av antalet nytillkomna referenser i Med­line har beräknats med följande metod: Antalet nya referenser Ã¥r 1952 var 106 152. Fördubbling = 212 304, nästa fördubbling = 424 608. Dessa tal ligger nära antalet referenser frÃ¥n Ã¥r 1970  (212 752) respektive 1996 (421 840).

Ökningen av antalet referenseri Medline

Antalet medicinska tidskrifter har ökat successivt, och därmed det antal som indexeras i Medline. Denna ökning av den medicinska litteraturen är den omedelbara förklaringen till Medlines tillväxt. Antalet tidskrifter var t ex 3 868 Ã¥r 1996 och 4 538 Ã¥r 2002. För närvarande är antalet 5 633 [4]. Antalet artiklar i Medline ökar givetvis ocksÃ¥ om antalet artiklar per tidskriftsnummer ökar, liksom antalet nummer per Ã¥r. En nyhet är möjligheten av elektronisk publicering. Denna sker dels i form av e-publicering före tryckning, dels i nytillkomna elektroniska tidskrifter.

Under de 60 Ã¥ren visar Medline en successiv, mycket stor tillväxt, vilket bäst framgÃ¥r av kurvan i Figur 1 som visar antalet referenser som tillfördes Medline under vart och ett av de 60 Ã¥ren. Att ökningen av antalet medicinska publikationer har skett i denna snabba takt är en följd av att antalet artiklar som tillfördes Medline ett visst Ã¥r hela tiden var större än Ã¥ret innan. Ökningen ökar sÃ¥ledes, vilket ger en exponentiell tillväxt. Antalet nya referenser i Medline har ökat ca sju gÃ¥nger, frÃ¥n 106  52 Ã¥r 1952 till 756 482 Ã¥r 2011. Ännu kan man inte skönja nÃ¥gon tendens till att tillväxten är pÃ¥ väg att bromsas in. Ã…ren 2006–2011 ökade Medline med i genomsnitt 24 650 referenser per Ã¥r, var­av 28 475 tillfördes under Ã¥r 2011. (Det är ännu för tidigt att bedöma de allra senaste Ã¥ren.)

Som framgÃ¥r av Medline-kurvan (Figur 1) har tillväxten varit oregelbunden. Ökningen kan beskrivas pÃ¥ följande sätt: Under de första nio av de studerade 60 Ã¥ren var Medlines tillväxt ungefär lika stor varje Ã¥r, i medeltal 107 600 referenser. Under denna period var tillväxten sÃ¥ledes linjär. FrÃ¥n och med Ã¥r 1960 ändras tillväxten pÃ¥ sÃ¥ sätt att de Ã¥rliga tillskotten till Medline varje Ã¥r (med undantag för 1979–1980) har varit större än det föregÃ¥ende Ã¥ret. Tillväxten kan uttryckas som den procentuella ökningen jämfört med det föregÃ¥ende Ã¥ret. Medeltalet för ökningen har beräknats för olika perioder. Under hela perioden 1960–2011 var ökningen frÃ¥n ett Ã¥r till nästa i medeltal 3,9 procent, men ökningstakten varierar mellan perioder av snabb acceleration och perioder med lugnare tillväxt. Figur 2avser att tydliggöra utvecklingen under denna period (1960–2011). Som jämförelse med den faktiska ökningskurvan (blÃ¥) visas en exponentiell kurva med ökningstakten 3,9 procent per Ã¥r (röd). Under perioden 1961–1965 är ökningen mycket snabb, i genomsnitt 9,9 procent per Ã¥r, vilket ger Medline-kurvan ett visst »försprÃ¥ng«. Senare kommer perioder med viss retardation, t ex 1978–1981: medeltal av ökningen 0,8 procent och 1990–1993: medeltal av ökningen 1,1 procent. En skillnad föreligger mellan 1990-talet och det första decenniet av 2000-talet. Under perioden 1900–1999 var ökningen i medeltal 1,9 procent, medan den under perioden 2000–2009 var 4,4 procent. Den röda och den blÃ¥ kurvan ökar här i ungefär samma takt.  En fördubbling av de Ã¥rliga tillskotten frÃ¥n och med 1952 inträffade efter 18 Ã¥r (1970) och nästa fördubbling efter ytterligare 26 Ã¥r (1996). Med nuvarande ökningstakt kan nästa fördubbling beräknas inträffa Ã¥r 2014, dvs efter ytterligare ca 18 Ã¥r.

Ett annat sätt att visa Medlines tillväxt är att beskriva hur det totala antalet referenser i databasen har ökat i antal.  Denna ökning visas i Figur 3 som antalet referenser som fanns i Medline vid slutet av varje Ã¥r. Ã…r 1952 innehöll Medline 546 101 referenser. Ã…r 2011 hade antalet ökat till fler än 20 miljoner (20 132 346), vilket innebär en nästan 37-faldig ökning. Det Ã¥rliga inflödet till databasen blir successivt större och större frÃ¥n och med Ã¥r 1960; därför visar även denna tillväxtkurva ett exponentiellt förlopp. Eftersom det här gäller en helt annan skala märks inte smÃ¥ förändringar av ökningstakten. Man kan se att ökningen är linjär under de tidigaste Ã¥ren (1952–1960).

Diskussion

de Solla Price ansåg att vetenskapen växer exponentiellt. Vår studie visar att en exponentiell, men oregelbunden, tillväxt av Medline har ägt rum sedan år 1960. Även under de senaste åren fortsätter ökningen på likartat sätt. Den medicinska litteraturens tillväxt sker självfallet inte med samma hastighet över hela fältet. Medan vissa forskningsområden har expanderat snabbt, har andra stagnerat eller minskat. Medlines tillväxt bör ses som resultanten av många olika utvecklingskurvor.

Den kontinuerliga tillväxten av den medicinska litteraturen är en viktig bakgrund då bibliometriska data används för att beskriva utvecklingen inom ett visst kunskapsområde, t ex hur litteraturen om en sjukdom förändras över tid. För de flesta sjukdomar finner man att antalet artiklar ökar. Sådana siffror får dock betydligt större tyngd om de redovisas i relation till Medlines tillväxt. Litteraturen om demens ökade t ex betydligt snabbare än Medline under 1980-talet, vilket medförde en ökning av andelen (procent) av demensartiklar i Medline. Andra iakttagelser är att litteraturen om ulcus pepticum har minskat relativt till Medline sedan upptäckten av Helicobacter, medan forskningen om schizofreni har ökat i ungefär samma takt som Medline [5].

Det finns mÃ¥nga stora medicinska databaser, men vi har valt att endast använda Medline. Detta förfarande har bÃ¥de nackdelar och fördelar. Varje databas har en egen profil dÃ¥ det gäller urvalet av tidskrifter och artiklar. Detta kan t ex gälla urvalet av ursprungsländer t ex USA kontra Europa, urvalet av kliniska studier kontra grundvetenskaper och urvalet psykiatri/psykologi kontra somatik. VÃ¥r metod att enbart använda Medline fÃ¥r stöd av följande argument:

 â€“ Medline täcker en lÃ¥ng följd av Ã¥r. 

 â€“ Likartade strikta principer för urvalet av tidskrifter har tillämpats av NLM under lÃ¥ng tid. 

 â€“ Medline är en bred databas som täcker bÃ¥de klinik och grundvetenskaper. Vi anser att  Medline utgör ett representativt urval ur den medicinska världslitteraturen.

Medlines tillväxt speglar medicinens snabba utveckling. Hur kan denna enorma tillväxt förklaras? VÃ¥ra data bidrar inte nämnvärt till en förklaring. Ökningen av antalet medicinska tidskrifter har medfört att Medline växer, men detta är i sin tur följden av ökad vetenskaplig aktivitet. All vetenskap har en inbyggd tendens till fortsatt tillväxt. Inom medicinen kan man finna mÃ¥nga exempel pÃ¥ att forskningen och dess resultat stimulerar till mer forskning. Upptäckten av nya metoder (t ex ultraljud och MR) ger upphov till nya kliniska studier. PÃ¥ liknande sätt har upptäckten av nya transmittorer, nya läkemedel och nya mikrobiologiska metoder medfört att forskningen har expanderat. Viktiga led i den medicinska vetenskapens utveckling är forskningsinstitutioner (akademi, industri), forskarutbildning och högspecialiserade forskargrupper. Ökningen av den medicinska forskningen styrs dessutom av mÃ¥nga faktorer av social, ekonomisk och psykologisk natur. Exempel – utan ansprÃ¥k pÃ¥ fullständighet eller rangordning: 

– Nya sjukdomar (aids) och nya hot mot människors hälsa (smittämnen, gifter, radioaktiv strÃ¥lning, klimatförändringar). 

– Ökad livslängd, som ökar antalet Ã¥ldersrelaterade sjukdomar (demens, artros). 

– Större ekonomiska resurser i mÃ¥nga länder. 

– Forskningsfonder, finansierade av donationer. 

– Ökad levnadsstandard i mÃ¥nga utvecklingsländer (skolgÃ¥ng, tillgÃ¥ng till internet). 

– Starka patientföreningar och andra lobbygrupper. 

– Människans medfödda nyfikenhet och enskilda forskares ambition och forskarglädje. Många av dessa faktorer samverkar med varandra på ett komplicerat sätt.

Jäv saknas för samtliga författare.

 

Läs även:
Medline – en skattkammare för läkare och forskare
Att söka i Medline – en kurs för nybörjare