I år är det 50 år sedan Alec Clifton-Taylors klassiker »The cathedrals of England« gavs ut.  Läkare reser ofta till England på semester eller i arbetet, till exempel på kongresser. Ibland har de även tid att undersöka den lokala omgivningen. Nästan alla större städer har någon fin kyrka, »The cathedrals of England« är en utmärkt reseguide, liksom dess vapendragare »English parish churches as works of art«, men domkyrkorna imponerar mer.

Jag började läsa om »The cathedrals of England« då jag ville fräscha upp mina kunskaper om Englands domkyrkor (katedraler) med hjälp av någon som fortfarande är en stor auktoritet på engels­ka byggnader och historisk arkitektur. Alec Clifton-Taylor skriver med schvung om domkyrkornas historia och struktur och placerar in dem i den tid då de tillkom. Han är inte rädd för att fördöma dåliga renoveringar och/eller tillbyggnader och restaureringar. Han är rättfram om sådana fasor som sentimentalt viktorianskt färgat glas och epitafier. Det är svårt att hitta en bättre och mer lättläst guide till Englands domkyrkor.

Boken återspeglar författarens personliga tycke, smak och fördomar i vad han anser vara bra eller dåligt. Jag fann detta underhållande: att förströs med kommentarer såsom: »… although in its abundance of wretched Victorian glass no cathedral is quite so unlucky as Ely«. Jag misstänker att den som går och besöker en engelsk domkyrka efter att ha läst detta kommer att höra författarens röst i bakhuvudet oberoende av vad man betraktar.

Utmärkt i boken är att det inte bara finns en massa bilder, utan även korsreferenser till bilderna i marginalen i anslutning till texten. Detta visar att författaren verkligen vill ge oss möjlighet att lära oss. Om du vänder sidorna fram och tillbaka, kan du lära dig mycket.

Efter några inledande kapitel presenteras, i kronologisk ordning, de »stilar« som domkyrkorna omfattas av. Detta resulterar i att de flesta katedraler förekommer i olika kapitel därför att vissa byggdes i etapper som spänner över hundratals år, men det finns omfattande och bra korsreferenser (både i texten och i index) till planritningar av domkyrkorna. Författaren har – givetvis – sina egna favoriter bland domkyrkorna, men det är bättre att läsa hans bok.

Boken beskriver detaljerat och med värme utvecklingen av engelsk domkyrko­arkitektur, men aldrig på ett torrt sätt. Detta är en av mina favoritböcker!

Jag bodde i många år i England, kom dit som skolpojke, läste medicin i Oxford (fick en First i Finals) och arbetade i Oxford och Gloucester, därefter 19 år i London. Ingen domkyrka är perfekt, men bland mina favoriter finns Durham, Wells och Gloucester (därför att jag ofta besökte den). Man bör nog lägga till Canterbury och Lincoln. Ely är väldigt speciellt, med sitt oktagonala torn som nog är unikt i världen.