– Det finns hyllmeter med böcker och artiklar skrivna om Nobelpristagare, men jag tycker det är mer intressant att titta på »förlorarna« och bättre försöka förstå varför en del kandidater ansågs prisvärdiga och andra inte. I Alfred Nobels testamente, som fortfarande är en hörnsten i juryarbetet, står att endast de som »gjort mänskligheten den största nytta« ska tilldelas Nobelpriset, säger Nils Hansson, forskare i medicinens historia och etik vid Düsseldorfs universitet.
Tillsammans med kollegor i Tyskland och forskare vid Lunds universitet har han studerat läkarförfattare som nominerats till Nobelpriset i litteratur men inte fått det. En artikel om arbetet publiceras nyligen i den vetenskapliga tidskriften PLoS One.
I projektet om Nobelprisets historia har man tidigare tittat på nomineringar för priset i fysiologi eller medicin.
– Att titta på nomineringar av läkare till litteraturpriset, och vilken roll medicinen spelade för kandidaturerna, är en final på det projektet, säger Nils Hansson.
Bland de 13 läkare som mellan åren 1901 och 1970 finns nominerade för litteraturpriset finns Axel Munthe och Sigmund Freud. Nominerade efter 1970 finns ännu inte att tillgå eftersom nomineringar hålls hemliga i 50 år.
Artikeln är en del i ett samarbetsprojekt inom »medical humanities« mellan Lunds universitet och Düsseldorfs universitet kallat »Medicine in the Baltic Sea region«.
