På medicinhistoriska museet i Västerås, som drivs av Medicinhistoriska sällskapet Westmannia, finns snäppare, det vill säga instrument för åderlåtning, till beskådande. Man ryser då man tänker på hur humorallärans blodtörst grovt räknat avlivat miljontals människor under fler än 2 000 års historia.
Museet är inhyst i källarvåningen i Västerås femte sjukhus i klassisk stil från 1928. I sex rum finner man en exposé över Västmanlands medicinhistoria, som tog sin början med en liten röd timmerstuga från 1776.
Här finns en tidig EKG-apparat med stora
elektromagnetiska spolar och en kamera för att fotografera resultatet på en liten skärm, en tidig röntgenapparat för avbildning av tänder, tidiga tibiasträck för lårbensfrakturer samt de första pacemakrarna, för att nämna några av mängden apparater och sjukhusmiljöer.
En bild på en gångbro, som den psykiskt sjuke skulle gå över för att plötsligt och ovetande genom en lucka trilla ner i vattnet och dras upp först då han eller hon halvdränkt var tänkt att tillfriskna av chocken, minner om allt ovetenskapligt lidande som sjukvården under århundraden utsatt patienter för. Ett rum ägnas åt den tidiga apotekarverksamheten med fiffiga apparater för att blanda ihop piller, dekokter och tinkturer med rätt mängd läkemedel.
Att få titta ner i den medicinhistoriska brunnen vidgar förståelsen för det medicinska lidandets historia och hur långt vetenskap och uppfinningsförmåga fört oss i dag. Medicinhistoriska sällskapet Westmannia kan stoltsera med ett välskött museum. Medicinhistoriska museer finns också i flera andra städer, såsom Göteborg, Lund, Helsingborg, Uppsala och Umeå. Men museet i Eugeniahemmet, på Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm, har tyvärr lagts ner.
