Om en oansenlig radannons …

Denna oansenliga lilla radannons kom på ett helt slumpmässigt sätt till min kännedom. Den publicerades i Nya Skånska Posten måndagen den 19 mars 1883. Det torde tveklöst röra sig om Kristianstad läns »idiotanstalt«, som så småningom omdöptes till »Sinnes­slöanstalten Fridhem« för att under 1920-talet erhålla den mer neutrala benämningen »Skolhemmet Fridhem«.

Den imponerande byggnaden, ritad av dåtidens store arkitekt Peter Boisen, stod färdig 1886 och var utformad enligt klassiska symmetriska linjer. I den undre våningen låg köket. I de båda övre bodde föreståndarinnan och de två lärarinnorna. De 36 barnen fick trängas i fyra sovrum – två för flickor och två för gossar [1]. Ehuru en hel del finns dokumenterat om byggnaden är det alltjämt en gåta hur annonsens båda referenspersoner hade valts.

Otto Christian Blomberg, född 1826 i Lunds stadsförsamling, blev medicine licentiat och medicine doktor vid Lunds universitet. Han tillträdde 1858, blott 32 år gammal, en tjänst som stadsläkare i Kristianstad och upprätthöll ämbetet till 1883. Parallellt härmed var han förordnad som regementsläkare vid Wendes artilleriregemente under åren 1875–89. Otto Blomberg avled 1895 vid Nybro badanstalt. Han förlänades under sin yrkesgärning såväl riddartecknet av Nordstjärne­orden som riddartecknet av Vasaorden. 

I de digitala arkiven finns blott två uppgifter tillgängliga. Otto Blomberg var medlem av Sveriges historiska förening – en uppenbarligen prestigefylld sammanslutning med kung Oskar II som högste beskyddare och kronprins Gustaf som hedersledamot [2]. Vidare finns angivet att han skänkte sin tekokare av koppar till Kulturen i Lund [3], där den alltjämt finns att beskåda.

Jacob Georg Agardh å andra sidan var en centralfigur i Lunds akademiska liv [4]. Han föddes i Lund 1813 och dog där 1901. Jacob Agardh var son till botanikprofessorn och sedermera biskopen i Karlstad, Carl Adolph Agardh. Liksom fadern var Agardh junior inte minst en framstående expert på marin växtlighet, särskilt alger. Som professor i botanik under åren 1854–79 kom han bland annat att verka som primus motor vid anläggandet av Lunds botaniska trädgård.

Jacob Georg Agardh fortsatte sin fars verksamhet främst genom sina marinbiologiska arbeten, »Algæ maris Mediterranei et Adriatici« (1842) och framför allt det berömda »Species, genera et ordines algarum« (1848–1901), men även genom ett verk om alla de kända naturliga växtfamiljerna, »Theoria systematis naturalis plantarum« (1858). 

För kännedomen om växternas morfologi, anatomi och systematik lämnade Agardh värdefulla bidrag genom undersökningar om havsalgers germination, sporidiernas rörelse hos de gröna algerna, laminariernas utvecklingssätt, gräsens blomster, växternas stipler, cellmembra­nens byggnad med mera. Som författare till ett populärt arbete, »Naturkunnighetens första grunder », ville han också främja naturvetenskapernas utveckling i skolorna, och som universitetslärare förde han kraftigt fram den botaniska vetenskapen i Sverige.

Intressant är den roll som Jacob Georg Agardh spelade i det offentligas tjänst. Han var riksdagsledamot för Lunds universitet i prästeståndet vid de två sista ståndsriksdagarna 1862/63 och 1865/66, och gick därefter över till att representera Lund i andra kammaren. Han valdes till ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien 1849 och därefter till ledamot av flertalet övriga svenska lärda samfund. Han skänkte 1895 sitt herbarium och 1897 sitt botaniska bibliotek till Lunds botaniska bibliotek, vars algologiska avdelning vid den tiden betraktades som den mest betydande i världen. 

En byst till minne av Jacob Georg Agardh är rest i Botaniska trädgården i Lund, och en gata i staden bär hans namn. 

Dessa två herrar – synbarligen med få yrkesmässiga beröringspunkter – gick alltså i god för den nystartade institutionen Fridhem. Det finns såvitt bekant inga hållpunkter för att Agardh någonsin satt i »idiotanstaltens« styrelse eller att Blomberg sidoackrediterats som läkare därstädes. Det är inte utan att man undrar …