Svenska läkaresällskapets porträttsamling i nyutgåva

I tider med krig i Europa, galopperande inflation, höga elräkningar och klimatkris kan man för en stund distrahera sig genom att fly in i Svenska läkaresällskapets nya porträttkatalog, som just kommit från tryckeriet.

Katalogen omfattar ett tvärsnitt av svenska läkare från 1600-talet till nutid med närmare 250 porträtt i olika utföranden, alla i färg. Sedan 1993, då den förra katalogen kom ut, har cirka 40 nya porträtt tillkommit, varav tio kvinnliga. 

Man tror kanske att en porträttsamling inte är något som debatteras i vår tid, men under åren har det funnits tre ämnen som diskuterats livligt: läkare som röker, läkare som rasbiologer och bristen på kvinnliga läkarporträtt. 

I samlingen ingår fem porträtt med läkare avbildade med cigaretter, cigarrer eller motsvarande (se porträttet nedan). En livlig debatt uppstod för cirka 15 år sedan då det föreslogs att dessa porträtt antingen skulle plockas ned eller rökverken målas över. Dessa synpunkter väckte dock inget gehör, och målningarna lämnades tack och lov orörda. 

Fördelningen av manliga och kvinnliga porträtt är ojämn. I dag är en majoritet av svenska läkare kvinnor, medan antalet kvinnliga porträtt understiger 10 procent. Det finns ett antal förklaringar

till detta. De flesta porträtten i samlingen härrör från 1800-talet till mitten av 1950-talet. Under den perioden var få kvinnor läkare. En annan förklaring är att porträttmålning har blivit mer sällsynt under senare tid, även vad gäller läkare. För att söka råda bot på denna brist har det under åren gjorts flera upprop för att utöka kvinnlig representation. Flera gåvor och depositioner tillkom, och antalet kvinnor fördubblades: Britta Wahren fotograferad av Lennart Nilsson är ett exempel.

När det gäller rasbiologi är det framför allt Anders Retzius och hans son Gustav Retzius som har ägnat sig åt detta. De var framstående vetenskapsmän, men sysslade båda med så kallade skallmätningar av olika folkslag, däribland sa­mer. En omfattande debatt kring denna typ av mätningar i allmänhet, och far och son Retzius i synnerhet, har under de senaste tre åren förekommit i medier. De biografiska texterna till dessa porträtt har därför uppdaterats. Det finns säkert fler läkare i vår samling som har haft samma intressen – framtiden får utvisa detta.

I nuläget har det tillkommit fem porträtt som av tidsskäl inte kunnat infogas i katalogen. Ett av dessa är Hjalmar Abelin, vars verksamhet som barnläkare har uppmärksammats med Doktor Abelins gata på Södermalm i Stockholm. Förhoppningsvis kommer en femte upplaga av katalogen inte att behöva dröja så länge som 30 år.