Doktor för hundra år sedan – och om hundra år
Läkare för 100 år sedan måste ägna det mesta av sin tid åt infektionssjukdomar, konstaterar senior professor Göran Nilsson. Han rapporterar också om en privat dröm i vilken det uppenbaras att den helt dominerande dödsorsaken om 100 år blir cancern. (2 kommentarer)
Bakteriologen som for till Arktis – och fick en udde uppkallad efter sig
Ernst Levin, pionjär inom svensk bakteriologi, deltog i början av 1900-talet i en expedition till Arktis. Förutom sin forskning bidrog han även till anskaffning av färsk föda. Klas Levin, docent i laboratoriemedicin och brorsbarnbarn till Ernst Levin, berättar om en mångsidig läkarkarriär. (1 kommentar)
Sommarläsning: Bouillon du chef
Dagens soppa – bouillon du chef – är en anrättning kryddad genom många kockars kompetens. Väldoftande men mager och bantningsvänlig ska den rädda vårdgivare och vårdtagare från långsiktig övernäring. Och när mästerkocken själv en dag serveras en portion ur terrinen står det klart att sjukhussoppan håller precis vad receptet utlovar. Christian Hammarberg, specialist i psykiatri, berättar i en novell specialskriven för Läkartidningens läsare historien om en oväntat magstark smakupplevelse. (2 kommentarer)
Syndromet – inte längre Aspergers
Diagnosen Aspergers syndrom har tagits ur bruk, i varje fall vad amerikanska DSM-5 anbelangar. Där heter syndromet »autismspektrumstörningar« sedan 2013. Ny diagnos är aktuell även på mannen som först gav namn åt syndromet; Wien-psykiatern Johan »Hans« Friedrich Karl Aspberger. Sentida kollegan Johan Lagerfelt berättar. (1 kommentar)
Vad utgör egentligen vår mänsklighet?
Är det förmågan att uppleva och förvånas över det vackra som utgör vår egentliga mänsklighet – det där något som skiljer oss från maskiner och robotar? Evelina Rosenqvist, ST-läkare internmedicin, har funderat på frågan efter att ha sett en vit duva flyga högt under de gotiska valven i St Vitus-katedralen i Prag. (1 kommentar)
Poetisk inblick i en svunnen medicinsk epok
Konstnären och poeten Harriet Löwenhjelm (1887–1918) dog i sviterna efter en tuberkulos som hade kommit att prägla hela hennes vuxna liv. Hon tillbringade det mesta av tiden på sanatorier, och hennes postumt publicerade betraktelser och dikter ger inblick i en svunnen medicinsk epok. (3 kommentarer)
Så upptäcktes renin – det blodtryckshöjande hormonet
Robert Tigerstedt, världsberömd fysiolog från Åbo, Finland, slog sina samtida med häpnad när han publicerade sitt bidrag vid Internationella medicinkongressen i Moskva 1897. Där redovisar han för första gången såväl idé som experiment bakom upptäckten av renin, det blodtryckshöjande hormonet. (8 kommentarer)
Christiaan Barnard och den första hjärttransplantationen
Mannen bakom den första hjärttransplantationen från människa till människa, Christiaan Barnard, blev världskändis över en natt i december 1967. Läkartidningens medicinske huvudredaktör Jan Östergren har besökt museet på sjukhuset i Kapstaden, Sydafrika, som vårdar minnet av den spektakulära kirurgbragden. (3 kommentarer)
Pionjär bland hjulryttare
När farfars farfar var ung hjulade Sveriges välbeställda runt först på svårbemästrade höghjulingar, därefter på mindre riskfyllda säkerhetscyklar, så kallade velocipeder. Velocipedåkningens pionjär var Casten Ivan Tisell, en avhoppad läkarstudent som skrev den första boken på svenska om det nya fartvidundret. Gunnar Svartengren, pensionerad handkirurg och cykelhistoriker, berättar hans historia. (5 kommentarer)
Legeringen kropp–själ driver psykosomatiken
Kropp och själ är som en legering av känsla och form hänvisad att tolka upplevelser och intryck från omvärlden. En form av meningsskapande blir psykosomatiken, ivrigt studerad genom åren av filosofer och beteendevetare. Olle Hellström, pensionerad allmänläkare, har också intresserat sig för fenomenet. (5 kommentarer)
Listers list mot infektioner ledde till antiseptiken
Kirurgen Joseph Lister i 1860-talets England kom på ett sätt att överlista infektionsrisken vid kirurgiska ingrepp. Han bemöttes med skepsis och kritik av sin samtid men hans metod räddade liv. Jon Ahlberg, kirurg och senior medicinsk rådgivare berättar om Listers list som ledde fram till antiseptiken. (1 kommentar)
Spanska sjukan – värsta farsoten sedan Digerdöden
Spanska sjukan kallas den influensaepidemi som tog mänskligheten på sängen när den dök upp plötsligt för exakt 100 år sedan. Jonas F Ludvigsson, barnläkare i Örebro, professor på Karolinska institutet, berättar om farsoten som dödade 2–5 procent av jordens dåvarande befolkning. (1 kommentar)
Sagan om en häxa, en lång näsa, och ett sjukhus där allt blev bra
Dags att återberätta en välkänd saga om en långnäst häxa som genom sin trollkonst ställer allt till rätta. Till och med inom sjukvården. Sagoberättare denna gång är Olle Svensson, professor i ortopedi, Norrlands universitetssjukhus, Umeå. (7 kommentarer)