Alkohol, misär och delirium tremens i Émile Zolas roman »Krogen«

Alkohol och delirium tremens i Émile Zolas roman »Krogen«

Emmanuel Bäckryd måste som 14-åring läsa Emile Zolas roman »Krogen« i skolan, under »suck och stön«, men läser om den som vuxen och får en helt annan upplevelse. Han reflekterar bland annat över Zolas exakta beskrivning av delirium tremens. (1 kommentar)

Medicin utan mänsklighet

Medicin utan mänsklighet

Den 38-årige läkaren Alexander Mitscherlich fick en otacksam roll som rättsobservatör av läkarrättegångarna i Nürnberg 1946. Varje förhandlingsdag som gick stod han på randen av ett nytt bråddjup till en helt avhumaniserad vetenskaplig verksamhet, och han plågades av växande tvivel inför den medicinska vetenskapens etik. (3 kommentarer)

»Ögonblicken däremellan«

»Ögonblicken däremellan«

ST-läkare Mikaela Winderud skriver om »ögonblicken däremellan«, och om att bära dessa ögonblick, som hon menar är det största hon gör i sin läkarroll. (14 kommentarer)

Linné har satt spår i nutidens vetenskap och pedagogik

Linnés spår i nutidens vetenskap och pedagogik

Det är inte bara Carl von Linnés intresse för smittsamma sjukdomar, passionen för folkhälsan och miljöintresset som gör honom aktuell. Han var dessutom en skicklig akademisk lärare som förnyade undervisningen – att jämföra med hur dagens undervisning har tvingats anpassa sig till den pågående pandemin.

Några råd för att hindra spridning av smitta – förr och nu

»Undvik människor och sådana offentliga platser där din nästa inte behöver dig«

Smittsamma sjukdomar och epidemier har plågat mänskligheten i alla tider. Det kan vara intressant att se vilka råd som gavs förr och jämföra med vad man nu rekommenderar för att minska spridningen av covid-19.

Burghölzli-kliniken och schizofrenibegreppets födelse

Burghölzli-kliniken och schizofrenibegreppets födelse

Under några decennier kring förra sekelskiftet växte en ny kunskapsbild av schizofrenisjukdomarna fram i mötet mellan några av psykiatrins centralgestalter. Mentalsjukhuset Burghölzli, där begreppen autism och schizofreni såg dagens ljus, firas den 20 maj i Zürich med ett 150-års jubileumssymposium under rubriken »Psychiatrie als Medizin der Person«. (1 kommentar)

Blodet – fokus för folktro och forskning genom tiderna

Blodet – fokus för både folktro och forskning genom historien

Blodets mystik har fascinerat människor i alla tider. Sten Niklasson ger oss en snabblektion om den mytomspunna kroppsvätskan. Men det finns mycket mer att lära. Blodets alla hemligheter är ännu inte avslöjade. (1 kommentar)

Ordningsregler för patienterna på avdelning A på Solhems sjukhus

Ordningsregler för patienterna på avdelning A på Solhems sjukhus

När undersköterskan Senada Bajric gick igenom gamla dokument på neuro- och rehabiliteringskliniken vid Södra Älvsborgs sjukhus i Borås hittade hon ett papper med ordningsregler för avdelningspatienter från 1949. Det är intressant läsning, som har mycket att säga oss om hur sjukvårdskulturen förändrats över tid.

Olfaktoriska läkemedel passé – eller bra idé?

Olfaktoriska läkemedel passé – eller bra idé?

Anosmi som ett symtom hos vissa covid-19-patienter har ökat intresset för luktsinnet. Ett annat område som fått förnyad uppmärksamhet är varför skogens dofter tycks ha en välgörande inverkan på oss människor. Dofters medicinska påverkan har en lång historia och kanske också en framtid.

Katalin Karikó och historien bakom mRNA-vaccinet

Katalin Karikó och historien bakom mRNA-vaccinet mot covid-19

Sars-cov-2 har dödat cirka 1,9 miljoner människor i världen och tusentals i Sverige. Vacciner mot viruset har utvecklats med snabb och intensiv forskning och olika tekniker. Katalin Karikó är en av forskarna bakom mRNA-tekniken, som används för att framställa flera av vaccinerna mot covid-19. Med den här artikeln beskrivs hennes historia och vägen från grundforskningen till tillämpandet av färdiga vacciner.

När insulinbehandlingen kom till Sverige – via Danmark

Historien om när insulinterapin kom till Sverige – via Danmark

Insulinet upptäcktes 1921 och gavs med livräddande effekt till en första patient i början av 1922. Detta ledde 1923 till ett Nobelpris för de berömda pionjärerna i Kanada. Mindre är känt om hur insulinterapin kom till Sverige via tidiga kontakter med Danmark, där insulinproduktion startade våren 1923. Peter M Nilsson berättar historien bakom ett 100-årsjubileum. (1 kommentar)

Flygvärdinneavstånd i coronatider

Flygvärdinneavstånd i coronatider

Vi översvämmas av goda råd för att hantera pandemismittan. På nätet finns en uppsjö av råd som – utöver hygien – handlar om avstånd, och alla betonar de 2 meter som säkerhetsdistans. Det görs med bilder på måttband, hjärtan, blommor, bollar, cyklar med mera. 

Åtta ton uttjänta böcker blev medicinskt bibliotek

Uttjänta böcker blev medicinskt bibliotek i Kabul

Mer än åtta ton böcker blev det när svenska läkare och medicinstudenter vid alla lärosäten ombads donera sina avlagda fackböcker på engelska, franska och tyska. Johan Schubert skriver levande och personligt om uppbyggnaden av ett medicinskt bibliotek i Kabul och mötet med afghansk sjukvård på 1960-talet. (1 kommentar)

Ett år

Ett år

Ett minne En ångest En väntan Bara enstaka Vi kan öla Fira, trängas Några skidor Solkyssta kinder En respirator En till Etthundra Ettusen Etthundratusen En plastfilm framför ögonen Vi är säkra Ingen fara Bara lite plast oss emellan så går det säkert bra Sirenerna tjuter Inte hjärtinfarkt längre Inte bilkrock Nu är det andnöden Cyklar […]

Göms livets mysterier inom kvantfysiken?

Göms livets mysterier i kvantfysiken?

Kanske är matematikerna bättre på att predicera coronapandemins spridning än infektionsläkarna, skriver Hugo Lagercrantz med anledning av den vetenskapliga rangordningen, där filosofin, metafysiken och matematiken sedan Platons dagar hamnar högst och medicinen nära botten.

Vår mormorsmor födde sex tvillingpar

Mormorsmor födde sex tvillingpar

Vår mormor (född 1882) var äldst i en syskonskara om 14 barn. Efter henne kom fem tvillingpar på rad, sedan en flicka och slutligen ett sjätte tvillingpar.

Utmattande arbetspass på covidavdelning i USA

På intensiven intet nytt

Ett ständigt växlande mellan frustration och utmattning. Så går dagarna för läkaren Hezha Seradji-Aghdam på en covidavdelning i Cambridge, USA. Men efter ett 16-timmarspass på sjukhuset får han en personlig uppenbarelse som inger hopp för kommande arbetspass. (1 kommentar)

Tändstickan som gav arbetarna käkbensnekros

Tändstickan som gav arbetarna käkbensnekros

Redan på 1840-talet blev det uppenbart att tillverkning av tändstickor var förenad med fasansfulla hälsoeffekter. Effekten knöts tidigt till den vita fosforn. Här beskrivs en historia som visar att gammal kunskap kan vara av värde för att också förstå nutida fenomen. (5 kommentarer)

Framgångsrika virus – en del av evolutionen

Framgångsrika virus – en del av evolutionen i en global värld

Virus, ett ord för gift, kunde synliggöras först i början av 1940-talet med användning av det nykonstruerade elektronmikroskopet. Sedan dess har en rad virus upptäckts och utsatt människan för sjukdomsprövningar. Till slut kommer vi även att ha ridit ut coronapandemin, skriver Erling Norrby. (1 kommentar)

Snabb remiss till Göteborgs barnsjukhus 1954

Snabb remiss till Göteborgs barnsjukhus 1954

»Efter några dagar på Barnsjukhuset blev jag klädd i vitt från topp till tå, körd till operationssalen och sövd med eter. Den lukten glömmer jag inte.«. Barnläkaren Staffan Janson minns ett sjukhusbesök sommaren 1954. (3 kommentarer)