Stockholms skolors ungdomsmottagning stängd efter 50 år

Stockholms skolors ungdomsmottagning stängd efter 50 år

När ungdomsmottagningen »Rådgivningsbyrån för sex och samlevnad« öppnade 1970 anställdes en barnmorska på halvtid, men besöksfrekvensen ökade snabbt. Viktiga frågor var preventivmedel och att minska spridningen av könssjukdomar. Men många frågor utöver detta väcktes vid besöken, och Rådgivningsbyrån behövde en bredare inriktning för att kunna bli en instans dit skolungdomar kunde söka med vanliga frågor. (1 kommentar)

Barnläkaren som gav namn åt en sällsynt och ärftlig sjukdom

Barnläkaren som gav namn åt sällsynt sjukdom

Det är nu 70 år sedan den svenska barnläkaren Rolf Kostmann publicerade sina fynd om en tidigare okänd, dödlig, ärftlig neutropeni hos spädbarn. (2 kommentarer)

Munskyddets historia

Munskydd i historiskt perspektiv

Under covid-19-pandemin har världens länder tagit olika ställning till användandet av munskydd. Bo S Lindberg berättar munskyddets historia.

Flera läkare snuvades på Nobelpriset i litteratur

Flera läkare snuvades på Nobelpriset i litteratur

Efter en djupdykning ner i Svenska Akademiens arkiv har en forskargrupp hittat 13 läkarförfattare som nominerats till Nobelpriset i litteratur under åren 1901–1970.

Frågan om luftburen smitta stött och blött i över 2 000 år

Frågan om luftburen smitta har stötts och blötts i över 2 000 år

Hur smittar sjukdomar genom luften? Redan de gamla grekerna undrade över luftburen smitta, och än i dag är vetenskapen inte helt säker på hur smittspridningen påverkas av droppstorlek i aerosol, virusnivåer, avstånd, luftfuktighet och ventilation. Jon Edman Wallér, klinisk mikrobiolog, gör en idéhistorisk genomgång. (3 kommentarer)

Två uppskattade läkare i Bjuv

Två uppskattade läkare i Bjuv

I den gamla jordbruksorten och det framväxande industrisamhället Bjuv var klasskillnaderna stora vid tidigt 1900-tal. I Bjuv verkade två legendariska läkare, Carl Dilot och Yngve Jernmark, i många år under första hal­van av 1900-talet. De blev hela befolkningens läkare.

Martin Odin – folkhälsoförbättraren

Martin Odin – folkhälsoförbättraren

I boken »Göteborgsläkare« av Lars Öberg från 1961 finns en teckning av en leende medelålders herre i kostym, med ena handen i fickan, och i den andra ledigt hållande en rykande cigarett. Figuren, ritad av Magnus Strandqvist, föreställer läkarlegenden Martin Odin, på sin tid en av de största folkhälsoförbättrarna i sin landsända. (1 kommentar)

»Vi är kroppens slavar – men har också möjlighet att tukta kroppen«

»Vi är kroppens slavar – men har också möjlighet att tukta kroppen«

I vår tid regerar kroppen, vi är kroppens slavar, och den moderna läkekonsten medverkar till detta slaveri under kroppens behov, anser författaren, nestorn och folkbildaren Carl Göran Ekerwald. Professor Ingemar Ernberg och Börje Åkerlund, överläkare, har träffat honom för ett samtal om konsten att se hela människan.

Ögonöppnaren

Ett öga rött. Om barnet ska öppna det krävs det ibland mer än doktorns medicinska och psykologiska expertis.

»Frekvensmedicin är fantastiskt«, sa hon

»Frekvensmedicin är fantastiskt«, sa hon

Patienten i undersökningsrummet visste allt om en doktorterm som läkaren aldrig hade hört talas om.

Fall av misstänkt förmaksflimmer i skönlitteraturen

Misstänkt förmaksflimmer finns också i skönlitteraturens värld

Rytmrubbning i hjärtat i form av förmaksflimmer är ett mycket vanligt symtom i befolkningen. I skönlitteraturen är det desto mer sällsynt, men ST-läkare Ivan Rosenqvist och Mårten Rosenqvist, professor emeritus i kardiologi, har ringat in åtminstone fyra fall av misstänkt skönlitterärt förmaksflimmer. 

Njurgurun vägrade tro på Henles slynga

Njurgurun vägrade tro på Henles slynga

Försöken att kartlägga funktionen av Henles slynga, viktig för urinkoncentrationen i nefronet, ledde till en seg vetenskaplig kontrovers inom njurfysiologin. Nefrologen Anna Lindgren berättar om turerna kring lösningen av en medicinsk gåta.  (2 kommentarer)

Orsaken till att jag ville bli allmänläkare

Varför ville jag bli allmänläkare?

Jag ville träffa en patient som fick vara en person med ett sammanhang, som kommer för sina smärtor i kroppen, men också för sina smärtor i livet. Det skriver Jessica Dolk, ST-läkare i allmänmedicin. (3 kommentarer)

Vad annars finns vi för?

Vad annars finns vi för?

Alla, liksom älven, är på väg mot en målgång – bara för att finna början i en ny situation. Sigrid Malmkvist Padoan, nypensionerad läkare, dokumenterar övergången i en dikt från kliniken.

Neurologisk undersökning i medicinhistoriskt perspektiv

Neurologisk undersökning i medicinhistoriskt perspektiv

Att kunna se och analysera vad vi har runt omkring oss är ofta vad som leder till medicinska framgångar, konstaterar neurologiprofessorn Sten Fredrikson i sin exposé över den neurologiska undersökningens utveckling. (1 kommentar)

Svensk sugklocka blev en världssuccé

Sugklockan en världssuccé

Den moderna förlossningskonsten tog under 1960-talet ett revolutionerande kliv framåt när förlossnings­tången på många håll i världen ersattes av sugklockan, vakuumextraktorn. Dr Tage Malmström, sugklockans skapare, är i dag vår internationellt mest kände obstetriker, men få i Sverige känner till hans historia. (8 kommentarer)

Utkast till minnesord över en älskad hjärna

Utkast till minnesord över en älskad hjärna

Ett brev från specialistläkaren Ebba Lindqvist berättar om hennes långdragna konvalescens efter att ha smittats med covid-19 i mars 2020. Hon blev inte inlagd på sjukhus med bekräftat positivt provsvar, men har varit sjukskriven 25 och 50 procent från och till sedan dess. Hon kom tillbaka och arbetade heltid ibland, men just nu är hon sjukskriven igen på halvtid på grund av pågående feber. (10 kommentarer)

Coronavirus hos människa upptäcktes tack vare okänd svensk forskares metod

Corona hos människa upptäcktes tack vare okänd svensk forskare

Coronavirus hos människa kunde påvisas tack vare öronläkaren Bertil Hoorn, som i 60-talets Lund utvecklade den odlingsteknik som flera år senare kom till välkommen användning.

Vårt vetande om medvetandet

Vårt vetande om medvetandet

Medvetna om att vi människor har ett medvetande har tänkare och forskare beskrivit fenomenet från olika utgångspunkter. Trosföreställningar, hypoteser och ansatser till bevisföring har växlat genom åren, och i den här artikeln görs ett medvetet försök till sammanfattning av kunskapsläget. (6 kommentarer)

Slumrande vulkanen Laki – nya hotet mot global hälsa

Slumrande vulkanen Laki – nya hotet mot klimat och global hälsa

Något avsides på kartan, borta på Island, slumrar Laki. Senaste gången jättevulkanen fick ett utbrott påverkades klimat, hälsa och livsvillkor över hela planeten. Nu varnar experter för nästa utbrott. Karin Lodin, allmänmedicinare och geolog, berättar vad som kan hända. (8 kommentarer)