Denna webbplats vänder sig till läkare

Medeamuseet visar upp en unik historia om läkekonsten

Medeamuseet visar en unik historia om läkekonst

Kultur Georgien har en unik medicinhistoria genom sin uråldriga tradition av dokumenterad medicinsk praktik. Anders Jeppsson har besökt det medicinhistoriska museet i Tbilisi, som har en omfattande samling av föremål och dokument.

I livets slut förväntas vi alla passa in i den »palliativa mallen«

I livets slut förväntas vi alla passa in i den »palliativa mallen«

Kultur Jourrapport, måndag morgon. Nattjouren rapporterar: »Det ligger en 95-årig dam på medicinavdelning X som kom in akut sent i går med dyspné. I botten har hon hjärtsvikt och KOL. Hon har tacklat av de senaste veckorna och har slutat äta. Anhöriga är informerade och det ’palliativa kitet’ är insatt.« Det kom ett brev från ST-läkare Frida Losell. (2 kommentarer)

Julvers året 2022

Året 2022

Kultur Vad var det som hände 2022? Stephan Rössner ger oss några ledtrådar i sin specialskrivna julvers för Läkartidningen. (1 kommentar)

Var Beethovens dövhet en autoimmun process?

Var Ludwig van Beethovens dövhet en autoimmun process?

Kultur Den tyske kompositören Ludwig van Beethoven (1770–1827) var en nyckelfigur i övergången från den klassiska till den romantiska eran i västerländsk konstmusik. Hans liv och karriär präglades av progressiv dövhet, men den hindrade honom inte från att komponera några av sina främsta mästerverk under de sista tio åren av sitt liv, när han nästan inte hade någon hörsel kvar. (2 kommentarer)

Säger befolkningsstatistiken något om den fria viljan?

Säger befolkningsstatistiken oss något om den fria viljan?

Kultur Hur kan den fria viljan vara kompatibel med stabila statistiska trender i befolkningen? frågar sig Anna Lindgren, som har läst en bok om statistikens historia, »The rise of statistical thinking«, av Theodore Porter.

Om en filmfestival i narrativ medicin

Om en filmfestival i narrativ medicin

Kultur Den första filmfestivalen i Sverige med medicinskt förtecken har hållits på Bio Capitol i Göteborg.

Marcel Proust och kampen mot astman

Prousts kamp mot astman

Kultur I år är det 100 år sedan Marcel Proust dog. Han plågades livet igenom av astma, som då betraktades som ett neuropsykiatriskt tillstånd, och dog slutligen till följd av en pneumokockpneumoni. Carl Lindgren berättar här om Prousts astma, läkarna han konsulterade och hur det avspeglas i hans författarskap.

Vill vi ha läkare som jobbar likt maskiner?

Vill vi verkligen ha läkare som maskiner?

Kultur I mötet med patienterna krävs en mänsklig intelligens. Vill vi verkligen att det arbetet i framtiden ska utföras på det sätt som en maskin hade utfört det? (4 kommentarer)

Gikt i Sverige och världen – förr och nu

Gikt i Sverige och världen – förr och nu

Kultur Gikt är en sjukdom med många år på nacken. Det är en av få reumatiska sjukdomar vars patogenes till stora delar kan förklaras, och botande behandling finns sedan mer än 50 år. Dessa framsteg vilar på forskningsinsatser där svenska forskare haft stor betydelse. Historiskt har giktsjukdomen beskrivits som en svår, men inte dödlig, plåga – detta i tider då döden var betydligt mer närvarande.

Om Aristoteles tre viktiga begrepp

Aristoteles tre kunskapsformer som är viktiga för läkare även i dag

Kultur I dagens informationssamhälle är det lätt att googla fram det man vill veta. Behövs då experter, vad är egentligen kunskap och hur ska den användas? Emmanuel Bäckryd sorterar i frågan genom att använda de gamla aristoteliska begreppen episteme, techne och fronesis. (1 kommentar)

Upptäckten av hur hjärnan bildas och utvecklas

100 år sedan upptäckten av hur hjärnan bildas och utvecklas

Kultur Redan två veckor efter befruktningen uppstår det som blir vår hjärna, och det är i år ungefär 100 år sedan detta upptäcktes i ett laboratorium i södra Tyskland. Hugo Lagercrantz skriver här om den tidiga forskningen.

»Kärlkirurgins mästare« fick Nobelpriset 1912

110 år sedan »kärlkirurgins mästare« fick Nobelpriset

Kultur Den franska experimentalkirurgen Alexis Carrel fick Nobelpriset för 110 år sedan för sina insatser inom kärlkirurgin. Trots hans med dagens ögon tveksamma politiska och filosofiska åsikter kom hans arbete att få stor betydelse för utvecklingen av både kardiovaskulär kirurgi och transplantationskirurgi.

När får läkare ljuga?

När får en läkare ljuga?

Kultur Får en läkare ljuga i sin tjänsteutövning? Svaret är inte självklart. Det finns en omfattande diskussion kring om, och i så fall när, man man får ljuga för patienten. Att berätta om en livshotande sjukdom eller inte, eller att uppmuntra en rehabpatient för att förmå denne att klara mer än hon själv tror, kan innebära att man ljuger för patienten. (1 kommentar)

Var är jag – och hur hittar jag rätt?

Vad gjorde de tidiga havsfolken till så suveräna navigatörer?

Kultur Tusentals år innan fenicier, portugiser och spanjorer vågade sig utanför Medelhavet och Afrikas kuster, hade de oceaniska folken i Stilla havet lärt sig att bygga snabba, havsgående segelkanoter och koloniserat hundratals små öar vitt utspridda i havet. Men vad var det som gjorde dessa tidiga havsfolk till så suveräna navigatörer? (1 kommentar)

Om gåtan kring en obetydlig radannons

Om en oansenlig radannons …

Kultur På 1920-talet fick byggnaden i Kristianstad namnet »Skolhemmet Fridhem« – men dessförinnan hade den benämnts »idiothemmet«. Enligt en oansenlig liten annons från 1883 är det två herrar som står som referenspersoner, men hur deras namn hamnade där är en gåta. 

Läkare viktiga i kulturen

Läkare är viktiga inom kulturen

Kultur Vincent Flink Amble-Naess uppmärksammar att läkare har blivit allt mer ovanligt förekommande i litteraturen, och efterlyser fler skildringar – som gärna får vara kritiska.

Hudsjukdomar i ett historiskt perspektiv – genom konsten

Hudsjukdomar i ett konsthistoriskt perspektiv

Kultur I allt från primitiva skulpturer till modern konst har hudsjukdomar på olika sätt avbildats av konstnärer. Anders Vahlquist, professor emeritus i dermatologi och venereologi, ger här en inblick i hur denna avbildning har utvecklats under historiens gång.

Vad blev av oss som ratades i urvalet till läkarutbildningen?

Vi – de mindre lämpliga

Kultur Ibland drömmer Hanna Frost om att samla ihop en »Salon des Refusés« med de läkare som en gång har förkastats. »Vad blev det av oss? Är vi andra klassens kollegor?«, undrar hon så här 20 år efter att hon själv blev ratad vid det alternativa urvalet till läkarutbildningen. (5 kommentarer)

Kulturellt immunsystem en förbisedd utmaning

Xenotransplantationer: Väcker etiska och medi­cinska frågor

Kultur Den 7 januari i år genomgick amerikanen David Bennett en xenotransplantation. En grisgen ersattes med mänskligt DNA för att förhindra att mottagarens immunförsvar stötte bort grishjärtat. David Bennett levde två månader med det nya organet. Men vilka mekanismer kan bli avgörande för xenotransplantationers framtid?

Lars Gyllensten var inte bara författare – utan även medicinsk forskare av rang

Inte bara författare – även medicinsk forskare av rang

Kultur Lars Gyllensten, som skulle ha varit 100 år i år, är kanske mest känd för sin litterära gärning, men han var också läkare och framgångsrik medicinsk forskare inom olika områden – samt en samhällsdebattör. (1 kommentar)

1 2 3 4 5 6 … 54