Denna webbplats vänder sig till läkare

Vill vi ha läkare som jobbar likt maskiner?

Vill vi verkligen ha läkare som maskiner?

I mötet med patienterna krävs en mänsklig intelligens. Vill vi verkligen att det arbetet i framtiden ska utföras på det sätt som en maskin hade utfört det? (4 kommentarer)

Gikt i Sverige och världen – förr och nu

Gikt i Sverige och världen – förr och nu

Gikt är en sjukdom med många år på nacken. Det är en av få reumatiska sjukdomar vars patogenes till stora delar kan förklaras, och botande behandling finns sedan mer än 50 år. Dessa framsteg vilar på forskningsinsatser där svenska forskare haft stor betydelse. Historiskt har giktsjukdomen beskrivits som en svår, men inte dödlig, plåga – detta i tider då döden var betydligt mer närvarande.

Om Aristoteles tre viktiga begrepp

Aristoteles tre kunskapsformer som är viktiga för läkare även i dag

I dagens informationssamhälle är det lätt att googla fram det man vill veta. Behövs då experter, vad är egentligen kunskap och hur ska den användas? Emmanuel Bäckryd sorterar i frågan genom att använda de gamla aristoteliska begreppen episteme, techne och fronesis. (1 kommentar)

Upptäckten av hur hjärnan bildas och utvecklas

100 år sedan upptäckten av hur hjärnan bildas och utvecklas

Redan två veckor efter befruktningen uppstår det som blir vår hjärna, och det är i år ungefär 100 år sedan detta upptäcktes i ett laboratorium i södra Tyskland. Hugo Lagercrantz skriver här om den tidiga forskningen.

»Kärlkirurgins mästare« fick Nobelpriset 1912

110 år sedan »kärlkirurgins mästare« fick Nobelpriset

Den franska experimentalkirurgen Alexis Carrel fick Nobelpriset för 110 år sedan för sina insatser inom kärlkirurgin. Trots hans med dagens ögon tveksamma politiska och filosofiska åsikter kom hans arbete att få stor betydelse för utvecklingen av både kardiovaskulär kirurgi och transplantationskirurgi.

När får läkare ljuga?

När får en läkare ljuga?

Får en läkare ljuga i sin tjänsteutövning? Svaret är inte självklart. Det finns en omfattande diskussion kring om, och i så fall när, man man får ljuga för patienten. Att berätta om en livshotande sjukdom eller inte, eller att uppmuntra en rehabpatient för att förmå denne att klara mer än hon själv tror, kan innebära att man ljuger för patienten. (1 kommentar)

Var är jag – och hur hittar jag rätt?

Vad gjorde de tidiga havsfolken till så suveräna navigatörer?

Tusentals år innan fenicier, portugiser och spanjorer vågade sig utanför Medelhavet och Afrikas kuster, hade de oceaniska folken i Stilla havet lärt sig att bygga snabba, havsgående segelkanoter och koloniserat hundratals små öar vitt utspridda i havet. Men vad var det som gjorde dessa tidiga havsfolk till så suveräna navigatörer? (1 kommentar)

Om gåtan kring en obetydlig radannons

Om en oansenlig radannons …

På 1920-talet fick byggnaden i Kristianstad namnet »Skolhemmet Fridhem« – men dessförinnan hade den benämnts »idiothemmet«. Enligt en oansenlig liten annons från 1883 är det två herrar som står som referenspersoner, men hur deras namn hamnade där är en gåta. 

Läkare viktiga i kulturen

Läkare är viktiga inom kulturen

Vincent Flink Amble-Naess uppmärksammar att läkare har blivit allt mer ovanligt förekommande i litteraturen, och efterlyser fler skildringar – som gärna får vara kritiska.

Hudsjukdomar i ett historiskt perspektiv – genom konsten

Hudsjukdomar i ett konsthistoriskt perspektiv

I allt från primitiva skulpturer till modern konst har hudsjukdomar på olika sätt avbildats av konstnärer. Anders Vahlquist, professor emeritus i dermatologi och venereologi, ger här en inblick i hur denna avbildning har utvecklats under historiens gång.

Vad blev av oss som ratades i urvalet till läkarutbildningen?

Vi – de mindre lämpliga

Ibland drömmer Hanna Frost om att samla ihop en »Salon des Refusés« med de läkare som en gång har förkastats. »Vad blev det av oss? Är vi andra klassens kollegor?«, undrar hon så här 20 år efter att hon själv blev ratad vid det alternativa urvalet till läkarutbildningen. (5 kommentarer)

Kulturellt immunsystem en förbisedd utmaning

Xenotransplantationer: Väcker etiska och medi­cinska frågor

Den 7 januari i år genomgick amerikanen David Bennett en xenotransplantation. En grisgen ersattes med mänskligt DNA för att förhindra att mottagarens immunförsvar stötte bort grishjärtat. David Bennett levde två månader med det nya organet. Men vilka mekanismer kan bli avgörande för xenotransplantationers framtid?

Lars Gyllensten var inte bara författare – utan även medicinsk forskare av rang

Inte bara författare – även medicinsk forskare av rang

Lars Gyllensten, som skulle ha varit 100 år i år, är kanske mest känd för sin litterära gärning, men han var också läkare och framgångsrik medicinsk forskare inom olika områden – samt en samhällsdebattör. (1 kommentar)

Hanknål i nacken på de malariasjuka

Hanknål i nacken på malariasjuka

Malaria var vanligt i Europa och även i Sverige under 1700-talet. Den då verksamme läkaren och kirurgen Olof af Acrel var bekymrad över patienterna som drabbades av blindhet i samband med malaria, och prövade en metod som användes vid psykiska sjukdomar.

Att läkaren verkligen lyssnar till sin patient är av allra största vikt

Att bli tagen i anspråk

Det är en gammal sanning att det är först när man som läkare själv blir patient, som man till fullo inser betydelsen av hur läkarbesöket genomförs. För mig (en 89-årig f d distriktsläkare) blev detta uppenbart när jag nyligen bad om ett återbesök för en kronisk sjukdom. En sjukdom som allt mera gör sig påmind och obevekligt har sin gång, skriver Staffan Lundberg. (6 kommentarer)

Linnés sista exkursion

Linnés sista exkursion till Sävja

David Fällmar cyklar ut till den plats som låg Carl von Linné varmt om hjärtat – dit han gjorde en sista rebellisk utflykt.  (2 kommentarer)

En portalfigur inom fysiologi och humanism

Anton J Carlson – en portalfigur inom fysiologi och humanism

Bland den miljon svenskar som utvandrade till USA blev några framgångsrika forskare. En av dem var Anton Julius Carlson, uppvuxen som backstusittarson i Kville i norra Bohuslän och sedermera legendarisk chef för fysiologiska institutionen vid University of Chicago. Gastroenterologen och bohusläningen Hasse Abrahamsson berättar historien om Anton Julius Carlson.

Nytt medicinhistoriskt museum i Granada

Nytt medicinhistoriskt museum har öppnat i spanska Granada

I juni förra året invigdes El Museo de la Salud (MUSAL), som en del av Granadas universitet, grundat 1531, i Andalusien.

Den osannolika historien  om  en  medicinsk upptäckt

Rapamycin – osannolik historia  ledde till en medicinsk upptäckt

En medicinsk expedition till Påskön, med syfte att finna svar om sjukdoms­orsaker, gick inte som väntat. Men tack vare en av forskarna, Georges Nógrády, gjordes en helt annan upptäckt. (2 kommentarer)

Slitsamt läkarliv i Västerbotten med ansvar för 10 000 invånare

Slitsamt läkarliv i Västerbotten under mitten av 1900-talet

En provinsialläkares avskedstal från ett 30-årigt yrkesliv i Västerbotten kan ge perspektiv på dagens sjukvård. Olle Svensson kom över en avskrift från talet och ger här en sammanfattad essä. (1 kommentar)