Denna webbplats vänder sig till läkare

Självförbrännande patient med en märklig skaparkraft

Patienten Nils Ferlin: »Ty jag är ganska mager om bena, tillika om armar och hals«

Det är i år 60 år sedan diktaren Nils Ferlin gick ur tiden. Hans verk lever fortfarande kvar; dikterna präglas av en mänsklig, allmängiltig ton som förblir märkvärdigt aktuell även i vår tid. Ferlins liv kantades av svårigheter av olika slag, både fysiska och psykiska sjukdomar, ekonomiska problem och stormiga relationer. Trots den självförbrännande livsstilen fanns länge en märklig skaparkraft kvar.

Mirakelflickan – skör som en fjärilsvinge

Mirakelflickan

Vem har svaret på vad mirakelflickan vill? Vem är hennes sanna vapendragare? Är det verkligen för flickans bästa vi räddar hennes liv i dag? (3 kommentarer)

Ingrid Gamstorps motton för god vård

Ingrid Gamstorps maximer för god vård

Barnläkaren Ingrid Gamstorp (1924–2008) benämns ibland barnneurologins »grand old lady«. Hon är en av de få svenska läkare som gett sitt namn till en sjukdom (Morbus Gamstorp). Men hon är också känd för ett flertal maximer för god vård. (1 kommentar)

Barnläkaren Gustaf Lindberg – framsynt förkämpe för barn

En framsynt förkämpe för barn i Norrköping

Barnsjukvården i Sverige uppvisar en enastående utveckling under de senaste 100 åren [1]. Arbetet har ofta initierats och letts av välutbildade och framsynta barnläkare. En av dessa pionjärer var docent Gustaf Lindberg (1887–1961) i Norrköping. (2 kommentarer)

Filosofen Thomas Thorild ville reformera hela världen

Thomas Thorild – en filosof som önskade reformera hela världen

Att Thomas Thorild var författare och filosof minns kanske många från gymnasiets litteraturhistoria. Att han dessutom skrev en handbok om levnadsvanor är nog mindre känt – en skrift som skiljer sig från vad tidens store auktoritet Linné lärde ut.

Covidpatient berättar om sina drömmar och hallucinationer

Drömmar, hallucinationer, eller … ?

Leif Hoffmann drabbades av covid-19 tidigt under pandemin och låg i fyra veckor i respirator. Här följer hans berättelse av de drömmar och hallucinationer han upplevde när han låg nedsövd.

Franz Schuberts syfilis – och dess genklang i musiken

Franz Schuberts tunga besked – och dess genklang i hans musik

Om hur en farsot, som smittade 15 procent av Europas manliga befolkning i mitten av 1800-talet, påverkade kompositören Franz Schubert och hans verk.  (2 kommentarer)

Amerika-drömmen krossades av trakom

Ögonlocket krossade drömmen om Amerika

En studie av stoppade emigranter till USA vid 1900-talets början visar att svenskar drabbades av medicinska restriktioner. För de drabbade innebar detta stora personliga tragedier när omfattande ansträngningar och mångåriga besparingar ledde till intet.

125 år av radiologi och radioaktivitet i bilddiagnostik

125 år av diagnostik i bilder

För drygt 125 år sedan förändrades världen. Wilhelm Röntgen upptäckte en ny typ av strålning som kom att bära hans namn. Årtiondena som följde var fyllda av upptäckter och utvecklingar inom radiologi och radioaktivitet, vilka har lett fram till dagens moderna avbildningsmetoder inom bilddiagnostiken.

René Laënnec lade grund till stetoskopet

René Laënnec lade grunden till stetoskopet

René Laënnec var den franska läkaren som lade grunden till stetoskopet. Han var vetgirig och noggrann men hade inga behandlingsmöjligheter för sina patienter förutom vila, åderlåtning och de ingrepp han gjorde. Sitt korta liv fyllde han med forskning och undervisning. Kristina Andelid, specialistläkare i lungmedicin, har besökt en plats med anknytning till Laënnec. (1 kommentar)

Kvinnliga fältskärer – inte så ovanligt som man kan tro

Kvinnliga fältskärer – inte så ovanliga i yrket som man kan tro

Fältskärsyrket förknippas ofta med krigets fasor. Inte många känner till att det även utövades i civila sammanhang i Sverige och övriga Europa. Enligt ett beslut från Kungl Maj:t 1861 tilläts även kvinnor att utbilda sig till fältskär. Att intresset var stort visar det faktum att en tredjedel av cirka 30 fältskärer i Stockholm år 1905 var kvinnor.

Aleksej Ivanovitj Abrikosov – läkaren bakom »Abrikossoffs tumör«

Ivanovitj Abrikosov – läkaren bakom »Abrikossoffs tumör«

Aleksej Ivanovitj Abrikosov (1875–1955) var en rysk/sovjetisk patolog och medlem av kommunistpartiet och Sovjets Vetenskapsakademi. Han beskrev 1926 en typ av tumör, som under lång tid burit hans namn: »Abrikos­soffs tumör«.

Axel Munthe: allmänläkare, nervläkare – och obstetriker?

Axel Munthe: allmänläkare, nervläkare – och obstetriker?

Axel Munthe var apotekarsonen från Vimmerby som blev societets­­läkare i Rom och livmedikus åt drottning Viktoria. Lite mindre känt är att han redan som 22-åring skrev en avhandling om postpartumblödningar. Mycket av innehållet i uppsatsen står sig än i dag, trots att han aldrig arbetade som gynekolog.

Birger Sjöberg hos sin doktor

Birger Sjöberg hos sin doktor

Poeten och författaren Birger Sjöberg var nära vän med sin familjeläkare Arvid Björkman. Hans besök hos denne återspeglas, med både humor och tacksamhet, i många av hans dikter. Psykiatern Lars Sjöstrand ger här flera exempel på detta.

2:a sprutan …

»För en tid sedan fick jag min andra vaccination«

För en tid sedan fick jag min andra vaccination. Jag hade satt på mig skjortan efter sticket och stod redo att ta emot mitt vaccinationskort och lämna båset. Då reste sig sköterskan, långsamt och värdigt, och ställde sig upp mitt emot mig. Jag hann undra vad som var å färde innan hon högtidligt började tala […]

100 intensivvårdstransporter av covid-19-patienter

100 intensivvårdstransporter i luften av patienter med covid-19

Flexibilitet och anpassning brukar normalt känneteckna arbetet på Luftburen intensivvård i Uppsala – och det har verkligen infriats detta onormala år. Efter cirka 100 covidtransporter vill vi dela med oss av en del av våra intryck, skriver läkarna Daniel Löfving och Emma Pontén. (1 kommentar)

Att plocka isär en myt

Att plocka isär en myt

Susannah Cahalan, amerikansk journalist och författare, skrev 2019 en bok om den banbrytande studien om »pseudopatienter« från 1973, som gav dåtidens antipsykiatriska rörelse vind i seglen. Hon gör vad referentgranskningsprocessen i tidskriften Science inte klarade då, samt skapar en rysligt bra läsning för alla med intresse för vetenskapshistoria.

Victor Horsley och hur den moderna neurokirurgin föddes

Victor Horsley och den moderna neurokirurgins födelse

1886 anställdes den 28-åriga kirurgen Victor Horsley vid National Hospital for the Paralysed and Epileptic i London. Tjänsten han fick var inriktad mot den helt nya specialiteten neurologisk kirurgi. Synen på hjärnan hade förändrats och medicinska framsteg hade banat väg för den moderna neurokirurgins födelse. Även drottning Victoria gjorde en viktig insats. 

Herbert Olivecrona blev den svenska neurokirurgins fader

Herbert Olivecrona – den svenska neurokirurgins fader

1920 återvände den unga kirurgen Herbert Olivecrona från studier i USA fast besluten om att börja med neurokirurgi i Sverige, trots avsaknad av läromästare. Han blev så småningom internationellt känd, och med hans lärjungar, både svenskar och européer, spreds hans kunskap och operationstekniker. (5 kommentarer)

Tacksamheten

Tacksamheten – över att få leva livet

»Det är varmt på expeditionen. En kombination av försommaren utanför och arbetet inuti. Jag är trött. Jag längtar hem.« Så börjar Mikaela Winderuds brev till redaktionen. (1 kommentar)