Denna webbplats vänder sig till läkare

Franz Schuberts syfilis – och dess genklang i musiken

Franz Schuberts tunga besked – och dess genklang i hans musik

Kultur Om hur en farsot, som smittade 15 procent av Europas manliga befolkning i mitten av 1800-talet, påverkade kompositören Franz Schubert och hans verk.  (2 kommentarer)

Amerika-drömmen krossades av trakom

Ögonlocket krossade drömmen om Amerika

Kultur En studie av stoppade emigranter till USA vid 1900-talets början visar att svenskar drabbades av medicinska restriktioner. För de drabbade innebar detta stora personliga tragedier när omfattande ansträngningar och mångåriga besparingar ledde till intet.

125 år av radiologi och radioaktivitet i bilddiagnostik

125 år av diagnostik i bilder

Kultur För drygt 125 år sedan förändrades världen. Wilhelm Röntgen upptäckte en ny typ av strålning som kom att bära hans namn. Årtiondena som följde var fyllda av upptäckter och utvecklingar inom radiologi och radioaktivitet, vilka har lett fram till dagens moderna avbildningsmetoder inom bilddiagnostiken.

René Laënnec lade grund till stetoskopet

René Laënnec lade grunden till stetoskopet

Kultur René Laënnec var den franska läkaren som lade grunden till stetoskopet. Han var vetgirig och noggrann men hade inga behandlingsmöjligheter för sina patienter förutom vila, åderlåtning och de ingrepp han gjorde. Sitt korta liv fyllde han med forskning och undervisning. Kristina Andelid, specialistläkare i lungmedicin, har besökt en plats med anknytning till Laënnec. (1 kommentar)

Kvinnliga fältskärer – inte så ovanligt som man kan tro

Kvinnliga fältskärer – inte så ovanliga i yrket som man kan tro

Kultur Fältskärsyrket förknippas ofta med krigets fasor. Inte många känner till att det även utövades i civila sammanhang i Sverige och övriga Europa. Enligt ett beslut från Kungl Maj:t 1861 tilläts även kvinnor att utbilda sig till fältskär. Att intresset var stort visar det faktum att en tredjedel av cirka 30 fältskärer i Stockholm år 1905 var kvinnor.

Aleksej Ivanovitj Abrikosov – läkaren bakom »Abrikossoffs tumör«

Ivanovitj Abrikosov – läkaren bakom »Abrikossoffs tumör«

Kultur Aleksej Ivanovitj Abrikosov (1875–1955) var en rysk/sovjetisk patolog och medlem av kommunistpartiet och Sovjets Vetenskapsakademi. Han beskrev 1926 en typ av tumör, som under lång tid burit hans namn: »Abrikos­soffs tumör«.

Axel Munthe: allmänläkare, nervläkare – och obstetriker?

Axel Munthe: allmänläkare, nervläkare – och obstetriker?

Kultur Axel Munthe var apotekarsonen från Vimmerby som blev societets­­läkare i Rom och livmedikus åt drottning Viktoria. Lite mindre känt är att han redan som 22-åring skrev en avhandling om postpartumblödningar. Mycket av innehållet i uppsatsen står sig än i dag, trots att han aldrig arbetade som gynekolog.

Birger Sjöberg hos sin doktor

Birger Sjöberg hos sin doktor

Kultur Poeten och författaren Birger Sjöberg var nära vän med sin familjeläkare Arvid Björkman. Hans besök hos denne återspeglas, med både humor och tacksamhet, i många av hans dikter. Psykiatern Lars Sjöstrand ger här flera exempel på detta.

2:a sprutan …

»För en tid sedan fick jag min andra vaccination«

Kultur För en tid sedan fick jag min andra vaccination. Jag hade satt på mig skjortan efter sticket och stod redo att ta emot mitt vaccinationskort och lämna båset. Då reste sig sköterskan, långsamt och värdigt, och ställde sig upp mitt emot mig. Jag hann undra vad som var å färde innan hon högtidligt började tala […]

100 intensivvårdstransporter av covid-19-patienter

100 intensivvårdstransporter i luften av patienter med covid-19

Kultur Flexibilitet och anpassning brukar normalt känneteckna arbetet på Luftburen intensivvård i Uppsala – och det har verkligen infriats detta onormala år. Efter cirka 100 covidtransporter vill vi dela med oss av en del av våra intryck, skriver läkarna Daniel Löfving och Emma Pontén. (1 kommentar)

Att plocka isär en myt

Att plocka isär en myt

Kultur Susannah Cahalan, amerikansk journalist och författare, skrev 2019 en bok om den banbrytande studien om »pseudopatienter« från 1973, som gav dåtidens antipsykiatriska rörelse vind i seglen. Hon gör vad referentgranskningsprocessen i tidskriften Science inte klarade då, samt skapar en rysligt bra läsning för alla med intresse för vetenskapshistoria.

Victor Horsley och hur den moderna neurokirurgin föddes

Victor Horsley och den moderna neurokirurgins födelse

Kultur 1886 anställdes den 28-åriga kirurgen Victor Horsley vid National Hospital for the Paralysed and Epileptic i London. Tjänsten han fick var inriktad mot den helt nya specialiteten neurologisk kirurgi. Synen på hjärnan hade förändrats och medicinska framsteg hade banat väg för den moderna neurokirurgins födelse. Även drottning Victoria gjorde en viktig insats. 

Herbert Olivecrona blev den svenska neurokirurgins fader

Herbert Olivecrona – den svenska neurokirurgins fader

Kultur 1920 återvände den unga kirurgen Herbert Olivecrona från studier i USA fast besluten om att börja med neurokirurgi i Sverige, trots avsaknad av läromästare. Han blev så småningom internationellt känd, och med hans lärjungar, både svenskar och européer, spreds hans kunskap och operationstekniker. (5 kommentarer)

Tacksamheten

Tacksamheten – över att få leva livet

Kultur »Det är varmt på expeditionen. En kombination av försommaren utanför och arbetet inuti. Jag är trött. Jag längtar hem.« Så börjar Mikaela Winderuds brev till redaktionen. (1 kommentar)

Barnläkarnas 30-åriga arbete med celiaki hos barn

Barnläkarnas 30-åriga arbete med celiaki

Kultur I och med förändrade kostråd i Sverige under 1980-talet skedde en dramatisk ökning av celiaki hos barn. Till följd av detta startade Barnläkarföreningen en arbetsgrupp med uppdraget att följa utvecklingen av celiaki hos barn i Sverige. Här sammanfattas de 30 år som arbetsgruppen verkat för att förbättra vården av barn med celiaki. (1 kommentar)

Inte alltid lätt att kasta gamla böcker

Att kasta gamla böcker

Kultur Det är för trångt i bokhyllan. Man får inte plats med nya böcker. Man beslutar att sortera ut en del gammalt stoff. Man skulle kasta men fastnar och börjar läsa. Och man finner att en bok som man glömt bort i decennier plötsligt blir intressant. (1 kommentar)

Alkohol, misär och delirium tremens i Émile Zolas roman »Krogen«

Alkohol och delirium tremens i Émile Zolas roman »Krogen«

Kultur Emmanuel Bäckryd måste som 14-åring läsa Emile Zolas roman »Krogen« i skolan, under »suck och stön«, men läser om den som vuxen och får en helt annan upplevelse. Han reflekterar bland annat över Zolas exakta beskrivning av delirium tremens. (1 kommentar)

Medicin utan mänsklighet

Medicin utan mänsklighet

Kultur Den 38-årige läkaren Alexander Mitscherlich fick en otacksam roll som rättsobservatör av läkarrättegångarna i Nürnberg 1946. Varje förhandlingsdag som gick stod han på randen av ett nytt bråddjup till en helt avhumaniserad vetenskaplig verksamhet, och han plågades av växande tvivel inför den medicinska vetenskapens etik. (3 kommentarer)

»Ögonblicken däremellan«

»Ögonblicken däremellan«

Kultur ST-läkare Mikaela Winderud skriver om »ögonblicken däremellan«, och om att bära dessa ögonblick, som hon menar är det största hon gör i sin läkarroll. (14 kommentarer)

Linné har satt spår i nutidens vetenskap och pedagogik

Linnés spår i nutidens vetenskap och pedagogik

Kultur Det är inte bara Carl von Linnés intresse för smittsamma sjukdomar, passionen för folkhälsan och miljöintresset som gör honom aktuell. Han var dessutom en skicklig akademisk lärare som förnyade undervisningen – att jämföra med hur dagens undervisning har tvingats anpassa sig till den pågående pandemin.

1 … 6 7 8 9 10 … 55