Den här textboken är en bred och handfast introduktion i ämnet global hälsa, skriven för högskolans fem- till tioveckorskurser i global hälsa vid JHCAR, institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet i Solna, där samtliga författare är eller har varit verksamma. Målgruppen är medicin- och sjuksköterskestuderande, folkhälsostuderande och farmaceuter på grundnivå.
Boken kan dock läsas av alla som intresserar sig för socialmedicin, folkhälsa och/eller globala frågor. Det gäller inte minst det inledande kapitlet »Vad är utveckling?«, som på knappt 30 sidor ger en mycket bra sammanfattning av mänskliga samhällens framväxt, vad som avses med utveckling, definitioner med mera. Denna kan bespara läsaren flera böcker i ämnena ekonomisk historia och statskunskap. Den uttalade ambitionen som presenteras, är att ge läsaren »en evidensbaserad förståelse« i ämnet global hälsa, vilket då kan antas inte alltid vara fallet i befintlig litteratur. Denna bok kan alltså vara bra att ha med sig vid läsning av WHO-rapporter, Sida-material men också av vetenskaplig litteratur på området. Det är nämligen svårt att nå evidensbaserad kunskap på ett så mångdisciplinärt och politiskt och moraliskt laddat område som global hälsa, vilket den indiska Nobelpristagaren och utvecklingsekonomen Amartya Sen påpekat. Det är också lätt att i arbetet med global hälsa låta sig styras av andra hjärtefrågor och så kal­lade »buzzwords«, frågor på modet, som till exempel »frihandel«, »kvinnors rättigheter« eller »miljö«.

Texterna är osignerade. Men den rättframma stilen i det inledande kapitlet bär tydliga spår av folkhälsoprofessorn Hans Rosling, som gjort sig internationellt känd för det utvecklingsoptimistiska och numera Google­ägda programmet »Gapminder« , som också finns med som illustration i boken. Skribenten konstaterar att det i arbetet också finns mer eller mindre outtalade förväntningar på att det som skrivs ska leda till utökade resurser till området.

Boken kan läsas som en påminnelse om hur världen ser ut. Ett av de inledande kapitlen gör en djupdykning i den globala sjukdomsbördan, och hur denna fördelar sig mellan olika sjukdomskategorier sett till andel av dödligheten: infektionssjukdomar (30 procent), näringsrubbningar (disorders) (2 procent), icke smittsamma sjukdomar (47 procent), skador (12 procent), sexuell och reproduktiv ohälsa (9 procent). Ett påföljande kapitel behandlar faktorer som styr hälsa (socioekonomi, mat, vatten, sanitet, andra miljöfaktorer, uppförande och hälso- och sjukvårdsser­vice), och ett annat kapitel presenterar indikatorer och mått på hälsa. Befolkningsförändringar, hälsopolicyer och hälsoservice behandlas också. Tillgången till vård för den enskilda patienten bestäms av tre faktorer: landets ekonomiska nivå, landets finansiering av hälso- och sjukvård samt patientens egen ekonomi. Boken avslutas med ett kapitel om globalt utvecklingssamarbete, där dess olika aktörer presenteras.

En historiskt intressant fråga är förändrade sjukdomsmönster över tid, så kallad »health transition« (Omran, 1971). Enligt denna teori utmärks ett lands utvecklingsnivå av vissa demografiska mönster och sjukdomsbördor. Länder delas sedvanligt upp i fyra kategorier: låg-, medel- respektive hög­inkomstländer samt »kollapsade stater«. Den sista kategorin, som på engels­ka går under benämningen »failed states«, uppvisar mönster i demografi och sjukdomsbild som motsvarar den som var fallet i Europa i slutet av 1700-talet (hög fertilitet och mortalitet samt hög dödlighet i smittsamma sjukdomar). Till denna grupp räknas länder som Afghanistan, Somalia och Sierra Leone. I andra ändan finns höginkomstländer som Sverige, där människor i allt större utsträckning väntas dö i Alzheimers sjukdom snarare än i hjärtinfarkt. Ett land anges kunna befinna sig på flera utvecklingsstadier samtidigt. Frågan är om inte detta i dag utgör regel snarare än undantag?

Till boken hör också användbara förteckningar över webbadresser, lista på förkortningar och begrepp, aktörer i form av olika nationella respektive överstatliga organ samt enskilda organisationer. Till kapitlen bifogas förslag på vidare läsning.