Internationellt har litteraturen inom området evidensbaserad medicin vuxit ordentligt de senaste åren, men förvånansvärt få böcker har skrivits på svenska utifrån svenska förhållanden. Därför är det välkommet att Ragnar Levi, informationschef på SBU, nu utkommit med boken »Vettigare vård. Evidens och kritiskt tänkande i vården«.
Ansatsen är bred och boken riktar sig till i stort sett alla med intresse och engagemang för hälso- och sjukvårdsfrågor, men lämpar sig kanske framför allt för studenter och kliniskt verksam sjukvårdspersonal. I åtta kapitel avhandlas övergripande ämnen, till exempel frågorna »vilken nytta gör vården« och »för vem är den till«? Tro och vetande i vården diskuteras liksom vårdens vetenskapliga underlag och hur det kan värderas. Beskrivningar av hur kunskap sprids och används, hälsoekonomi, etik och prioriteringar erbjuds också.
Bokens genomgripande budskap är det kritiska tänkandet, och flera av kapitlen ger tydliga och konkreta anvisningar kring hur vetenskapliga rön bör tolkas, värderas och omsättas i praktiken. Detta är centrala områden inom evidensbaserad medicin, och boken kan mycket väl användas som en vägledning för den som vill skaffa sig grundläggande kompetens inom dessa områden. Men egentligen är detta en bok mer ämnad att väcka en bredare debatt i flera av de frågor som präglar och kommer att prägla hälso- och sjukvården idag och i morgon. Författarens starka engagemang i frågorna är tydligt, vilket bidrar till att ge boken en personlig ton. Exempel och diskussionspunkter är inte sällan en smula provocerande, och som läsare blir man stimulerad till fortsatt reflekterande kring flera av boken ämnen.
Den breda ansatsen och ambitionen att täcka in flera var för sig stora och angelägna områden inom hälso- och sjukvården gör dock att boken som helhet upplevs som något ojämn. Medan kapitlen som rör områden som utformning, granskning och presentation av vetenskapliga studier är konkreta med den systematiska kritiska granskningen i fokus, så ter sig några av de övriga kapitlen mer svepande. Här kan man stundtals sakna en djupare och mer nyanserad analys.
Som helhet är detta dock ett välkommet tillskott till den svenska »EBM«-litteraturen. Det flytande språket gör boken lättläst, och den försvarar väl en plats som inspiration till kritiskt tänkande och diskussion om hur vi bäst nyttjar sjukvårdens resurser.
