Vart är läkarkåren på väg i samarbetet med industrin? frågar sig författaren till denna nyutkomna bok. Han är läkare och bioetiker utbildad i USA och Skottland och har tidigare skrivit flera böcker på temat medicinsk etik med tonvikt på läkarnas samröre med läkemedelsindustrin. Bokens titel och omslaget ger en tydlig fingervisning om innehållet, det vill säga en kritisk granskning av läkemedelsindustrins utveckling mot kortsiktiga vinstmål och ett hänsynslöst utnyttjande av »alla« till buds stående marknadsföringsmetoder. Det sistnämnda exemplifieras av fall där läkare beredvilligt låtit sig köpas av industrin, ibland på bekostnad av både patientsäkerhet och den medicinska ändamålsenligheten.
Men Elliott gör också en självkritisk granskning av bioetikens tilltagande kommersialisering och anpassning till läkemedelsindustrins värderingar. Det mesta speglas ur ett USA-perspektiv, vilket på sina ställen gör boken svårläst för svenska läsare, särskilt de som inte vet hur det amerikanska hälsovårds­systemet fungerar i detalj och inte heller känner till alla de läkemedelsskandaler som författaren hänvisar till.

Elliott gör intressanta jämförelser även bakåt i tiden och använder då som referenser bland annat sin far, privatpraktiserande allmänläkare verksam fram till slutet av 1990-talet, och brodern, verksam som psykiater alltsedan 1980-talet. Förändringen i läkemedelsföretagens marknadsföring under de senaste 20 åren är slående, samtidigt som läkarrollen förändrats från att ha varit relativt självständig till att numera vara en kugge i det sjukvårdsmaskineri som i USA till stor del styrs av försäkringsbolagen vad gäller val av utredningar och terapi.

Ett särskilt kapitel ägnas kliniska prövningar och de rättmätiga kraven på etisk granskning före igångsättandet. I USA handläggs detta av »institutional review boards« (IRBs), vilka från början var fristående, universitetsanknutna organisationer men som numera ofta ägs av vinstdrivna företag som konkurrerar med varandra bland annat genom att sätta ribban lågt och klara av granskningen så snabbt som möjligt. Får sökanden avslag vid en IRB kan man utan begränsningar gå vidare till nästa!

Många av Elliotts källor är avhoppade personer från läkemedelsindustrin och IRBs, samt läkare som förut låtit sig köpas för att som »key opinion leaders« sätta sitt namn på av företagen skrivna vetenskapliga arbeten och översiktsartiklar som framhäver de egna preparaten. Författaren framhåller de vetenskapliga tidskrifternas stora ansvar att motverka »ghost writing« och företagssponsrade supplement utan sedvanlig vetenskaplig granskning. Eventuella »conflicts of interest« ska alltid redovisas!

Sammantaget ger boken en skrämmande bild av utvecklingen i USA, som snabbt lär sprida sig till andra länder i och med läkemedelsindustrins globalisering. Även om framställningen är vinklad stöder sig författaren på digra faktauppgifter och långa referenslistor. Detta gör att boken kan vara en väckarklocka även för svenska läkare, medicinska redaktörer och läkemedelsforskare.