Läkemedelsboken utkom första gången 1977 och har därmed följt mig genom både studietid och den fortsatta läkargärningen. När nu den 18:e utgåvan föreligger kan konstateras att »LB« är en klassiker – och förhoppningsvis följer den mig mina resterande 15 yrkesverksamma år.
Läkemedelsverket har det formella utgivningsuppdraget, som effektueras via en 11 personer stark utgivningskommitté. Denna har engagerat en lång rad författare som skrivit de olika kapitlen. Genom att författarna representerar primärvård, specialistsjukvård och universitetssjukhus nås en bred och djup förankring i den medicinska vardagen. Dock märks en övervikt av skribenter från södra och mellersta Sverige, förmodligen ett uttryck för redaktionens kontaktnät?
Utformningen följer tidigare upplagor och det är därmed enkelt att orientera sig. Bokens 22 övergripande kapitel följer ATC-indelningen, vilket ger struktur åt både diagnoser och tillhörande läkemedel. Klokt har man valt att inleda med ett särskilt kapitel om akutmedicin, som är föredömligt konkret och tydligt uppställt. Nya avsnitt rör bland annat läkemedel och barn samt transplantationsfrågeställningar. Den medicinska informationsvolymen expanderar ju exponentiellt och redaktionen har därför vällovligt placerat ytterligare 22 kapitel i den webbaserade versionen ‹www.lakemedelsboken.se› för att hålla nere sidantalet. I textupplagan finns sammanfattningar på en sida av varje webbkapitel, som till exempel avhandlar dopning, naturläkemedel, trafik och läkemedel, hälsoekonomi och regelverk. LB spänner ändå över 1 269 textsidor, vilket ger den ett bibelliknande utseende – inte helt omotiverat, måhända.

För att snabbt finna vad man söker är registret på 50 sidor utmärkt. Till sökorden kopplas ofta ett flertal underord, som vägleder ytterligare. Ett förslag till nästa upplaga är att införa ett fliksy­stem, som bland annat Fass använde en period, så att varje kapitel kan identifieras direkt i högermarginalen.
Layoutmässigt är det svårt att formge verk som LB. Det blir en kompromiss mellan det stora sidantalet, papperskvalitet, överskådlighet och att hålla kostnaderna låga. Jag tycker att man har lyckats bra överlag, även om vissa läsare kanske finner utformningen inte bara stram utan även spartansk. En stor fördel är dock en konsekvent layout och mycket tydlig indelning med underrubriker etcetera. Illustrationerna består i huvudsak av tabeller och algoritmdiagram vilka är utmärkta. Dock önskar jag till nästa upplaga gärna flera illustrationer och att vissa sätts med större stil än nu.
Till varje kapitel finns korta referenslistor, antagligen innehållande vad författarna anser som centrala publikationer. Det är ambitiöst, men jag är tveksam om värdet står i proportion till de ytterligare sidor detta kräver. Författarna har givetvis använt och läst avsevärt fler referenser och då det är så lätt att själv, till exempel via PubMed, söka litteratur, känns referenslistorna både för korta och onödiga. Förslagsvis kan även dessa adderas till webbversionen och då göras fylligare, eventuellt också förses med kommentarer.
De målgrupper redaktionen anger kan sammanfattas med alla läkare, därtill farmaceuter och annan sjukvårdspersonal samt tillhörande studerandegrupper. Jag kan bara instämma och summera med ett förslag till slogan: »LB – på varje läkares skrivbord«.