Fjärde upplagan – ute sedan två år.

 

Global Health Watch, som nu har kommit ut med volym 4, blir alltmer betydelsefull som en alternativ röst inom global hälsa. Och som man betonar i förordet begränsar man sig inte bara till hälso- och sjukvård i inskränkt bemärkelse, utan behandlar också andra samhällssektorer som påverkar människors hälsa.

Den nya volymen fokuserar på fem huvudområden:

  • Den globala politiska och ekonomiska strukturen
  • Hälsosystem: samtida frågor och diskussioner
  • Bortom hälso- och sjukvården: sociala och strukturella determinanter till hälsa
  • Globala processer och institutioner som påverkar hälsa
  • Kasuistiker från olika delar av världen.

Det första området handlar om hur nyliberalt ekonomiskt tänkande eroderar sjukvården såväl i låginkomst- som mellaninkomst- och höginkomstländer. Uttryck för New public management som »strukturomvandling«, privatiseringar och nedskärningar i allmänhet kritiseras. Man betonar vikten av att försvara välfärdsstaterna i Europa. Man diskuterar ett nytt begrep, »vivir bien« (ungefär välfärd, ordagrant »leva väl«) som uppstått som ett nytt paradigm i Latinamerika, som en motpol till nykoloniala begrepp som slår mot de fattiga.

I avsnittet om hälsosystem granskar man det nya modebegreppet  »universal health coverage«, UHC, som har kommit att betyda mycket disparata saker. I många fall har det fyllts med ett nyliberalt innehåll, som till exempel när Englands National Health Service omvandlas till en alltmer privatiserad (och dyr) marknad, och vidare har olika system med privata försäkringar exporterats till exempelvis Mexiko, ofta med hjälp av biståndsorganisationer förankrade i länder med egna privata (och dyra) sjukförsäkringssystem. Man diskuterar hur begreppet kan användas och fyllas med innehåll som gagnar patienterna t ex i länder som Sydafrika som satsar på en skattefinansierad sjukvård.

Avsnittet om vad som påverkar hälso- och sjukvården utifrån diskuterar den globala ojämlikheten vad gäller resurser till hälso- och sjukvården, liksom den växande krisen vad gäller sanitet, dvs att ta hand om mänskligt avfall. Vidare är miljöförstöring på grund av gruvdrift under luppen.

Kapitlet om globala institutioner och processer diskuterar FN-systemet och hur till exempel motsättningar inom Världsbanken lamslår praktiskt arbete, hur enskilda organisationer tenderar att bli alltmer beroende av olika donatorer och hur internationella handelsavtal (läs TRIPS) motverkar framställning av generiska läkemedel i låginkomstländer.

Kasuistikerna erbjuder en spännande läsning från olika delar av världen, alltifrån koleraepidemin på Haiti via motstånd mot ansvarslös gruvdrift i Grekland till »aboriginal community-controlled health care« i Australien.

GHW4 erbjuder, liksom i de tidigare volymerna, ett rikt perspektiv utifrån andra delar av världen och innehåller mängder av information som inte är tillgänglig på annat håll. Det är en viktig läsning, inte bara för den som är intresserad av global hälsa. Tvärtom borde den läsas av alla som är engagerade i planering och ledning av hälso- och sjukvård.

Fakta – Global health watch

Global health watch (GHW), (www.ghwatch.org) är ett internationellt initiativ med målsättning att presentera en alternativ världshälsorapport, och ge »en fristående granskning av faktorer som bidragit till ökade olikheter i hälsa mellan rika och fattiga i världen«. Initiativet grundar sig på ett samarbete mellan folkhälsoexperter, hälsoarbetare och akademiker verksamma inom enskilda organisationer och lokala gräsrotsgrupper, t ex The Peoples Health Movement, Medact, Health Action International, Medico International och Third World Network. Den första upplagan av GHW kom 2005, den andra 2008 och den tredje 2011.