Agneta Nordberg, professor i neurovetenskap, och hennes forskargrupp har publicerat nya rön om Alzheimers sjukdom som kan ge nya infallsvinklar i fråga om behandling av sjukdomen. Foto: Ulf Sirborn

Du och din forskargrupp publicerade nyligen en internationellt uppmärksammad rapport. Vilka är rönen?

    – Vi undersökte friska personer som har ärftlig risk att utveckla Alzheimers sjukdom. Vissa har amyloida plack – proteinstrukturer i hjärnan som kopplas till utvecklingen av Alzheimer – redan 15-20 år innan sjukdomen ger symtom. Kring placken finns astrocyter, stödceller till neuron. Som första forskargrupp i världen introducerade vi en metod att visualisera astrocyterna med PET-kamera, och fann att mängden astrocyter i hjärnan hos dessa personer är störst just när de tidiga placken dyker upp. Sedan sjunker antalet under de år som går innan sjukdomen ger symtom. Att studera även astrocyterna kan ge oss ytterligare förståelse av den tidiga sjukdomsprocessen.

Hur tolkar ni era fynd?

    – Astrocyterna ser jag gärna som ett slags brandsoldater som kommer i början av en brand och försöker släcka den. Sen tar andra mekanismer över. Det anses att astrocyterna kan äta beta-amyloidet, och det är mycket möjligt att de attackerar även mindre strukturer än de synliga placken. Det som fascinerar mig är att man nu kan undersöka det här i levande patienter, redan innan sjukdomen bryter ut.

Kommer det att finnas effektiva läkemedel mot Alzheimer?

    – Dagens preparat är bromsmediciner inriktade på signalsubstansreceptorer. Det har gjorts försök att komma åt orsaken till Alzheimer, genom vaccination, men vaccinationsstudierna har lärt oss att de patologiska förändringar som leder till Alzheimers sjukdom sätter i gång mycket tidigt – kanske finns de redan hos patienterna när man försöker vaccinera. Därför tror jag att vi behöver hitta en helt ny infallsvinkel på Alzheimerterapi, och där tror jag att tankar på en möjlig inflammationsprocess kan vara ett uppslag.

Du har hållit på länge med Alzheimerforskning. Varför valde du just det här området?

    – Jag började utbilda mig till apotekare, valde sen att forska på signalsubstansen acetylkolin, just det ämne som dagens Alzheimermediciner inriktar sig på. När jag skulle doktorera, kände jag att jag måste lära mig mer om hjärnan, så jag läste in läkarutbildningen parallellt med doktorerandet. Efter disputationen tog Alzheimer-forskningen fart med studier på humanhjärna, och det var faktiskt Arvid Carlsson, sedermera nobelpristagare, som ledde de undersökningarna i Sverige då. Jag ingick i en av de grupper som jobbade med dessa analyser i Umeå, och det var på så sätt kom jag in i Alzheimerforskningen. När jag sen gjorde klart läkarutbildningen på riktigt och blev legitimerad, föll det sig naturligt att ägna mig åt geriatrik. I dag jobbar jag med såväl patienter som forskning. 

Har du ett gott råd till någon som ska börja forska och har hela resan framför sig?

    – Man måste vara nyfiken och energisk. Inte ge upp av motgångar, som ju är fler än framgångar i samband med forskning. Och man måste verkligen tro på det man gör och hålla fast vid en forskningslinje, även om man kanske får höra att det där är för tidigt, eller inte aktuellt.

Namn: Agneta Nordberg

Yrke: Professor i klinisk neurovetenskap, överläkare.

Ålder: 67 år

Familj: Ja.

Bor: Uppsala.

Aktuell: Hennes forskargrupp har publicerat en internationellt uppmärksammad studie om inflammatoriska förändringar i hjärnan hos blivande Alzheimerpatienter, tjugo år innan de första symtomen på sjukdom uppträder.