Varför skrev du boken om narkos, och vem tror du har nytta av att läsa den?
– Jag har arbetat med narkos och bedövning i många år. Patienter som träffar narkosläkaren på den preoperativa mottagningen är ofta lite stressade och kan kanske inte ta till sig all information de får. De kanske glömmer att fråga om allt de undrar över. Jag skrev boken för dem. Andra patientkategorier som har nytta av boken är de som sövs eller bedövas för ett dagkirurgiskt ingrepp. Sådana patienter träffar överhuvudtaget inte någon narkosläkare förrän de kommer till sjukhuset för operation. En tredje grupp som kan finna detta intressant är gravida som vill fråga om smärtlindring i samband med förlossning och kejsarsnitt.
Hur är boken upplagd?
– Det är en ljudbok, i form av frågor och svar. Till exempel: »Min gamla mamma har brutit lårbenshalsen och ska få en ryggbedövning – vilka är för- och nackdelarna med det?« Boken sprids via kommersiella ljudboksförlag, man kan ladda ner den. Finns redan på ett par bibliotek, och vissa mottagningar kan tänkas köpa in den för att patienter ska kunna lyssna på den medan de väntar på att träffa narkosläkaren.
Varför valde du att bli just anestesiolog?
– Jag tyckte att anestesi förenade det bästa med medicin och kirurgi, särskilt i ett akutvårdsperspektiv, som jag alltid varit intresserad av.
Kommer du ihåg den första patient som du sövde ner?
– Inte riktigt. Men jag minns hur plötsligt man drogs in i en jourverksamhet, på ett tämligen tidigt stadium i karriären. Plötsligt en dag fick man söva blindtarm – vilket i och för sig inte är särskilt dramatiskt i dag – men på den tiden tänkte man: »Hoppsan!«. I dag ska man ju anses vara hyggligt flygfärdig innan man får gå jour. Jag började min specialistutbildning 1980 och blev färdig specialist 1984.
Vilken är den vanligaste frågan som patienterna ställer till en narkosläkare?
– En vanlig fråga är: »Det är väl inte farligt att bli nedsövd? Jag kommer väl att vakna?«
Då brukar jag svara – under förutsättning att jag pratar med en någorlunda frisk person som ska genomgå någon mindre dramatisk, planerad kirurgi: »Ofarligt är det inte, men bilresan till sjukhuset är antagligen farligare än själva narkosen.«
Har du varit med om någon dramatisk händelse i samband med nedsövningar?
– Alla narkosläkare har väl haft patienter som plötsligt reagerat oväntat på något sätt. En riktigt svår intubation, där man inte heller kan ventilera på mask, och med patientens rosa färg övergående mot en blåare nyans, är nog en händelse som många narkosläkare varit med om någon gång under en lång karriär. Och man kommer ihåg det med fasa, även om man till slut lyckades reda upp situationen.
Tar du med dig jobbet hem?
– Kanske ibland, men som narkosläkare har man mest vardagsdramatiken att tänka på. Vi blir ofta inkallade när det uppstår en akut situation.
Vad gör du på fritiden?
– Jag slåss. Är ganska aktiv i en karateförening. Tränar kyokushin fullkontakt-karate flera gånger i veckan, och har även tävlat.
Då kan du krossa tegelstenar med händerna?
– Nja… inte hela tegelstenar kanske. Men en del krosstekniker har jag faktiskt praktiserat. Det handlar väldigt mycket om koncentration. Man får absolut inte tveka i slaget, för då kan man slå sönder handen. Man ska vara hundra procent fokuserad och tänka: »Jag kan!« Ångrar man sig mitt i slaget i sista sekund, så kan man skada sig riktigt ordentligt.
Har du nytta av det tänket i jobbet?
– En reflexion om narkos är: Tänk inte – handla!
Har du själv blivit nedsövd?
– Nej, jag har faktiskt klarat mig från det. Skönt.
Namn: Mats Eriksson
Yrke: Överläkare och docent i anestesi och intensivvård. Aktiv som forskningshandledare åt doktorander.
Ålder: 64 år.
Familj: Gift. Har fyra utflugna barn.
Bor: Villa i Uppsala.
Aktuell: Har just skrivit en ljudbok innehållande svar på många av de frågor som patienter och anhöriga kan ha inför en operation i narkos.