Många äldre som tar sitt liv lider av psykisk ohälsa

När började du forska kring självmord bland äldre?

– I början på 90-talet var jag ny underläkare på psykiatriska kliniken här på Sahlgrenska. Jag har engelska som modersmål och blev anlitad av Jan Beskow för att språkgranska hans forskningsartiklar om självmord. Jag blev mycket intresserad av ämnet och började ett eget avhandlingsarbete kring äldre och suicid. Jag disputerade 2000 med avhandlingen »Suicid hos äldre«.  

Var det ett ovanligt ämne att studera på den tiden?

– Området var i stort sett obeforskat. Det fanns ytterst lite skrivet om äldre och suicid, men desto mer om ungdomar och självmord. Jag var den förste i världen som kombinerade intervjuer med anhöriga till äldre som tagit sina liv, och data från en populationsbaserad jämförelsegrupp. Jag fick fram riskdata på det sättet, och det var nytt. 

Hur vanligt är det i Sverige att äldre tar sitt liv?

– Äldres självmord utgör ungefär en fjärdedel av alla självmord i landet. En hög förekomst alltså, om man räknar det som antalet suicid per 100 000 invånare. Trenden är likadan i många andra länder runtom i världen. Äldre utgör en växande åldersgrupp och har högre risk för självmord än yngre. Ändå är forskningen inom detta område eftersatt. Därför är det extra roligt att vårt arbete nu får lite uppmärksamhet och rejäla anslag.   

Vilka nya kunskaper har din forskning gett? 

– Insikten att äldre mycket sällan gör suicid eller suicidförsök utan att det samtidigt finns någon form av psykisk ohälsa med i bilden. Så kal­lade existentiella självmord är väldigt ovanliga, även om de förstås förekommer. I en befolkningsstudie visade vi att äldre som tänker på självmord och död mycket sällan går i sådana tankar utan att de samtidigt är deprimerade eller har ångest. De kan också ha haft en suicidal problematik tidigare i livet. 

Blev du överraskad?

– Många tror att hög förekomst av suicid hos äldre är följden av existentiella beslut: »Mitt liv är inte längre lika innehållsrikt som förr, därmed väljer jag suicid.« Och det är ganska normalt att tänka så – innan man blir gammal. Men när man väl är gammal kommer människans fenomenala anpassningsförmåga in i bilden. De flesta som säger att de ska ta livet av sig när de blir gamla hittar lösningar som gör att livet ändå känns meningsfullt. Äldre som kommit in till vården efter suicidförsök svarar relativt sällan att det var på grund av en kroppslig sjukdom eller smärta de ville ta sitt liv. 

Vad kan samhället eller sjukvården göra för att minska antalet självmord bland äldre? 

– Om man möter en äldre person som går i självmordstankar är det viktigt att ta reda på vad som ligger bakom. Ett behandlingsbart tillstånd? Sjukdomar som depression eller missbruk? Vår grupp var faktiskt först i världen med att visa kopplingen mellan missbruk av alkohol och ökad suicidrisk hos just äldre kvinnor. 

Hur ska du använda pengarna som du har fått?

– Vi fortsätter med våra pågående studier, till exempel hur det går för äldre som påbörjar antidepressiv behandling. Vi håller också på med skattningsskalor som i dagsläget är väldigt lite testade på äldre. Vi kommer också att starta nya projekt inom genetik och hjärnavbildning. En studie kommer till exempel att baseras på djupintervjuer med äldre med depression och självmordstankar. Målsättningen är att skapa en personcentrerad vård för sådana patienter.