Skattebetalarna ska få valuta för sina pengar. Därför är det viktigt att forskning och forskningsresultat når ut till allmänheten. Det säger May-Britt Moser, Nobelpristagare i medicin 2014, som i sommar kommer att använda konstnärliga uttryck när hon presenterar sin forskning.
Varför är det viktigt att nå ut med sina forskningsresultat?
– En del av forskningskommunikationen är att få människor att börja tro på fakta. I dessa tider av falska nyheter är det viktigare än någonsin att sprida forskningsresultat. Och för oss som jobbar med hjärnforskning är det nästan en plikt att berätta för folk vad som försiggår i deras hjärnor. Det är så många med sjukdomar som alzheimer. Om vi studerar hur en frisk hjärna fungerar och kommunicerar det, kan vi också kommunicera hur en sjuk hjärna fungerar och avmystifiera sjukdomen.
– Som forskare har vi ett väldigt stort ansvar genom att vi förvaltar kunskap, pengar och djurs liv och hälsa. Vi ska ha en enormt hög standard på det vi gör och den kunskap vi ger tillbaka till skattebetalarna, som står för våra löner, ska vara solid. Jag är uppvuxen i det norska bibelbältet, det är ett hårt arbetande folk som är mitt folk, och vi vill alltid betala tillbaka.
Hur går det ihop att vara djurvän och göra försök på råttor?
– Mina barn säger till mig att jag måste fortsätta forska för djuren hos oss har det så bra, vi ser till att de har de bästa möjliga levnadsvillkor. Elektroderna i deras hjärnor sätts in på samma sätt som man gör på epilepsipatienter, under narkos och med smärtstillande. Om djuren är stressade och har ont blir det inga bra forskningsresultat. Det är detsamma med människor, folk blir kreativa om de har det bra.
Vad är det som driver dig?
– Jag har en passion för att förstå hur saker hänger ihop. Det är ett privilegium att få ha ett jobb där jag får sammanställa goda frågor och få goda svar på sikt.
Berätta om den forskning ni bedriver nu!
– Man kan säga att vi hittat startknappen som får de nervnätverk att mogna som finns i det område där lokalsinnet är. De cellerna, som vi kallar stjärnceller, är de första som dör vid Alzheimers sjukdom. Om man blockerar aktiviteten i stjärncellerna är det ingen i de följande sekvenser av celler som mognar. Men stjärncellerna själva gör det; de har en egendriven mognad. Det är en viktig förståelse av ett nätverk, och kunskapen och metoden kan vi använda för att hitta svar på otroligt intressanta frågor.
Finns det någon fördel med att vara kvinnlig forskare?
– Jag och Edvard, som ju är man, jobbar så otroligt bra tillsammans, vi använder våra olikheter, men jag vet inte om de beror på att vi är kvinna och man. Jag har alltid varit en pojkflicka med »pojkintressen«, även om jag är stolt över att vara kvinna.
Ni fick Nobelpriset tillsammans – får din ex-man mer uppmärksamhet än du?
– Nja, det vet jag inte. Får inte kvinnor alltid mer uppmärksamhet?
Men det var han som sommarpratade i Sveriges Radios P1?
– Jag tror att jag blev tillfrågad, men sa nej. Jag får så många förfrågningar som jag tackar nej till, jag har blivit en »nej-sägar«-människa.
Vad händer på Starmus-festivalen?
– I min föreläsning kommer jag att varva en vanlig föreläsning med musik och film. Vi kommer att få höra hur rutceller låter och vi kommer även att få höra kompositörens tolkning av hur det låter när celler dör. Visionen är att kombinera forskning, konst och musik. De musiker som vi arbetar med är väldigt seriösa. De ger sitt eget konstnärliga uttryck utifrån våra fakta.
May-Britt Moser
Yrke: Hjärnforskare. Nobelpristagare i medicin 2014, tillsammans med samarbetspartnern Edvard Moser och John O’Keefe, för upptäckten av celler i hippocampus i hjärnan som bildar en sorts inre kartor.
Ålder: 54 år.
Familj: Döttrarna Isabel, 25 år och Ailin, 21 år, tillsammans med ex-maken Edvard Moser. Hunden Fado.
Aktuell: Vill nå ut med forskningsresultat på ett nytt sätt och tar hjälp av bland annat musiker för detta.