Allmänläkaren Olav Hoheisel i Stenstorp, Västergötland, har fått guldmedalj i gin-VM i England för sin egenproducerade variant i kategorin London Dry Gin.

Foto: Sally Eriksson/Sveriges Radio  

Olav Hoheisel, specialist i allmänmedicin och privat­prakti­serande företagsläkare i Stenstorp, Västergötland, har belönats med guldmedalj vid World Gin Award i London.

När och varför började du tillverka gin?

– Jag är nybörjare, i allra högsta grad. Sedan två år har jag ett litet destilleri, ett mikrodestilleri. Från början ville jag göra konjak, eller kanske till och med whiskey – men insåg att det i så fall blir att producera för dödsboet. Man är ju redan över pensionsåldern och hinner kanske inte vänta ut tills det blir färdigt. Det var min hustrus dotter, som är sommelier, som tipsade mig om den här tävlingen i England. Jag beslöt att pröva på att göra gin, trots jag egentligen aldrig har varit sådär jätte­förtjust i den drycken.

Hur gick du tillväga?

– Jag började göra research,
läsa allt jag kunde komma över för att få en bild av hur det går till när man gör en klassisk gin. Lärde mig att det gäller att hitta kryddor och få en egen touch på sin produkt. Jag valde en medicinalväxt som finns nästan överallt: älgört, älggräs eller byttört – kärt barn har många namn. Den dominerande kryddan i gin är ju enbär, men jag tog förutom älgörten också ljung, Skaraborgs landskapsblomma, och så ett antal andra kryddor för att ge det hela karaktär. Jag hade inget recept att följa, jag försökte dimensionera de olika kryddorna bara på känn när jag satte satsen – som blev rätt lyckad, enligt många som smakade. Jag blev uppmuntrad att skicka in min produkt till World Gin Award. Vi fick iväg det antal flaskor som krävdes två dagar in­nan inlämningstiden löpte ut. Det var mycket bestyr med att skaffa en passande flaska, kork och krymphätta, etikett och allt. Det blev lite jäktigt.

Ditt destillat föll juryn på läppen?

– Jag visste att jag hade kommit till final med min produkt, och var också bjuden till England den 15 februari då allting skulle avgöras. 120 producenter från hela världen tävlade i nio kategorier, och det delades ut ett antal guld-, silver- och bronsmedaljer i varje kategori. Jag hade anmält mig i kategorin London Dry Gin, där man i år delade ut fyra guldmedaljer. Två gick till England, en till Spanien – och en till mig i Sverige.

Vad betyder guldmedaljen för dig?

– Jag är fortfarande lite chockad – men det är jätte­roligt. Priset ger blodad tand att fortsätta och förädla det här ytterligare. Kanske testa att producera gin i en annan kategori, till exempel en fatlagrad variant. Jag har några ungers­ka ekfat som jag skulle kunna testa att använda. Gin behöver i regel inte lagras längre än ett halvår. Det ska jag göra närmast, men först måste jag få tillstånd av Sy­stembolaget så att jag kan få ut produkten som lokalproducerat.

Du gör allt detta vid sidan om jobbet som läkare?

– Jag jobbar mer än heltid i min privatmottagning, QV Företagshälsovård, som bara växer och växer. Jag har varit verksam här i trakten i många år, på sjukhus, vårdcentral och nu som företagsläkare. Jag har även en del försäkrings- och »second opinion«-ärenden och tycker fortfarande att mitt arbete är jättespännande.

Funderar du på att trappa ner?

– Haha. Enligt hustrun skulle jag ha gjort det redan för tio år sedan. Men jag ansvarar inte bara för mig själv och mina kunder, utan även för all min personal.

Namn: Olav Hoheisel

Yrke: Specialist i allmän­medicin, privatpraktiserande företagsläkare.

Ålder: 71 år.

Familj: Hustru, utflugna barn.

Bor: I Stenstorp, Västergötland.

Aktuell: Har fått en guldmedalj i kategorin London
Dry Gin vid World Gin Award
i London för sin lokalproducerade, småskaliga gin framtagen i Stenstorps gamla kvarn.