Birgitta Essén och tolken Sadia Mohammed på mottagningen som tar emot utlandsfödda kvinnor med me­dicinska problem. Hjälp från tolken räddar liv, anser Birgitta Essén. 

Foto: Birgitta Essén

Birgitta Essén, specialist i obstetrik och gynekologi och professor i internationell kvinno- och mödrahälsovård, har fått 18 miljoner kronor att använ­da i sin tvärvetenskapliga forskning kring mödravård och kvinnohälsa i invandrargrupper i Sverige.

Räcker pengarna karriären ut?

– Det är väldigt kul att få ett så här stort forskningsanslag. Nu kan jag fortsätta tills jag blir pensionär. Kvinnohälsa och utbildning av traditionella barnmorskor har jag haft som intresse ända sedan jag var ung. Jag ville jobba utomlands och var den första på läkarprogrammet i Lund som gjorde
uppsatsarbete i ett låginkomstland. De var helt chockade när jag sa att jag ville göra det i Nicaragua, ett land där det rådde inbördeskrig just då. »Ja, vi har ju ingen handledare där«, sa de på universitetet. 

Men du kom iväg?

– Jodå, jag gjorde ett intres­sant arbete om amningsmönstret bland kvinnor i en krigszon i Nicaragua, och så jämförde jag bröstmjölkens och bröstmjölksersättningens proteiner. Jag jobbade också med utbildning av traditionella barnmorskor. Senare, i samband med min disputation på 90-talet, började jag ställa frågan hur det går för utlandsfödda kvinnor som föder barn i Sverige. Det var ingen som ställde sig den frågan på den tiden – i dag är alla intresserade av svaret.

Hur gick du vidare?

– Jag har tidigare fått medel för forskning kring den somaliska diasporan i Sverige för att förstå orsaken till de dåliga förlossningsutfall som är förknippade med denna grupp. Det behövs i dag empiriska data även om sexualitet och reproduktion, om abort- och preventivmedelrådgivning i ett migrationsperspektiv. I det här nya projektet samlar vi in data om jämställdhetsnormer och värderingar, erfarenheter av låsningar men även lösningar från mångkulturella vårdmöten. Arbetet är tvärvetenskapligt i samarbete med antropologer från Malmö universitet, normforskare från Stockholms universitet och barnmorskor från Högskolan Dalarna. Reproduktiv hälsa är ett »värdeimpregnerat« område med etiskt problematiska och politiskt laddade frågeställningar. Det finns många åsikter men mind­re fakta. Här behövs kunskap inte enbart i obstetrik, gynekologi eller reproduktionsmedicin utan även från andra vetenskapsområden.   

Arbetar du kliniskt också?

– Jag har mottagning en dag i veckan på Akademiska sjukhuset. Jag jobbar mycket med att invandrare ska få medicinska interventioner som kejsarsnitt på rätt indikation, i rätt tid och på rätt grund. Jag arbetar också med den somaliska gruppen och  har mottagning för omskurna kvinnor. Jag är ensam i Sverige om att jobba holistiskt med invandrade kvinnor, det vill säga både med forskning, klinik och utbildning. Många i vården tror fortfarande att könsstympning är ett obstet­riskt problem eller att dessa kvinnors medicinska problem beror på själva könsstympningen. I min mottagning hjälper jag till att identifiera vad som är individens egentliga problem. Självklart är jag emot omskärelse, och det är svensksomaliska familjer också. Jag har nästan aldrig i praktiken mött de medi­cinska problem som beskrivs i böckerna om könsstympning. Kvinnornas medicinska problem är inte självklart kopplade till att de har ärr från barndomen i underlivet. Många myter florerar, tyvärr. I Sverige bör resurser läggas på att förebygga maternell och perinatal dödlighet – de verkliga och mycket allvarliga utfall som vår forskning visat. Somaliska kvinnor och deras nyfödda barn behöver bättre vård. Förebyggande arbete mot könsstympning bör fokusera på de kulturella förändringar som skett i gruppen. Genom mitt kliniska arbete och min forskning vill jag ta död på myterna och i stället lyfta forskningsbaserade fakta.

Namn: Birgitta Essén

Yrke: Överläkare i obstetrik och gynekologi, professor i internationell kvinno- och ­mödrahälsovård, lärare.  

Ålder: 57 år.

Familj: Ja.

Bor: Uppsala.

Aktuell: En av fyra forskare i Sverige som har fått 18 miljoner kronor i forskningsanslag från Vetenskapsrådet i anknytning till rådets nya strategiska forskningsagenda för det nationella forskningsprogrammet inom migration och integration.