Astma i barndomen kopplas till låg inkomst som vuxen

Christian Schyllert, ST-läkare i barn- och ungdomsmedicin, disputerade på en doktorsavhandling som kopplar astma i barndomen till låg utbildningsnivå i vuxenlivet, och låg utbildning och låg inkomst som vuxen till ökade riskfaktorer för astma och luftvägsproblem.

Hur togs din avhandling emot?

– Hela arbetet bygger på fyra studier som genomförts som befolkningsundersökningar inom programmet Obstruktiv lungsjukdom i Norrbotten (OLIN), där jag var anställd som forskare. Framför allt del tre och fyra väckte intresse. I del tre kopplade jag ihop epidemiologiska data med registerdata och tittade på olika mått på socioekonomisk status. Och i sista delarbetet följde jag upp en barnkohort och såg hur astma i barn- och ungdomen var associerad till socioekonomisk status i vuxen ålder.

Är det ny kunskap som du presenterar?

– Det finns inte så många barnkohorter som har följts upp i vuxen ålder, och inte så många studier heller som har kunnat använda de olika socio­ekonomiska måtten i ett och samma populationsurval. Min avhandling ger information om sambanden mellan luftvägsbesvär och socioekonomisk status. Det verkar finnas en ond cirkel där låg socioekonomisk status hos både barn och vuxna medför ökad risk för luftvägssjukdomar, samtidigt som dessa sjukdomar är kopplade till låg utbildning, låg inkomst och livsstilsfaktorer som rökning, övervikt och arbete i damm och rök. Med den kunskapen att utgå ifrån kan man förbättra insatser som syftar till att förebygga och behandla. Det kan handla om såväl livsstilsfaktorer som stöd under skolgång med studie-­ och yrkesvägledning.      

Varför ville du forska i just detta problem?

– Jag tycker det är väldigt intressant att studera ojämlikhet och sociala orättvisor, och hur dessa påverkar vår hälsa. När min handledare och jag diskuterade ämnet för en doktorsavhandling var det i första hand yrkesmiljö och luftvägshälsa vid underjordiskt arbete som intresserade mig. I Norrbotten där det finns stora gruvor låg det nära till hands att forska i de sakerna.  

Varför just Norrbotten?

– Jag ingick i den första kull läkarstudenter som tog examen vid Sunderby sjukhus i Luleå. Jag hade kommit in på läkarlinjen vid Umeå universitet 2008, och efter bara ett par terminer dök möjligheten upp att fortsätta utbildningen på Sunderby sjukhus, inom ramen för den regionaliserade­ läkarutbildningen. Jag som kommer från Blekinge tänkte att om jag nu ska studera i norra Sverige så är det lika bra att komma riktigt långt norrut. Jag tyckte att det var spännande att vara med och utveckla ett nytt sätt att bereda utbildning på. Sjukhuset var nästan helt nytt med bara ett 60-tal läkarstudenter totalt. Däremot fanns många läkare – och väldigt gott om plats. Vi kandidater fick också komma med feedback och förslag om hur utbildningen skulle kunna vidareutvecklas och förbättras.

Vad gjorde du efter din examen?

– Jag flyttade tillbaka och gjorde min AT i Blekinge, där jag kommer ifrån. 2017 fick jag en tjänst på barnakuten i Solna, flyttade upp till Stockholm och blev kvar här. Den senaste tiden har jag ägnat åt min avhandling och forskningen inom ramen för OLIN i Region Norrbotten. 

Ska du fortsätta att forska på samma tema?

– Jag hoppas kunna göra det som fortsättning på en akademisk karriär. Men min kliniska karriär kommer jag närmast att ägna åt barn- och ungdomsmedicin. I november börjar jag som ST-läkare i barn- och ungdomsmedicin på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna.